Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning för henne, under det att ni, ni måste förr eller senare lämna
henne, vänta inte härmed tills ni blifvit ruinerad, så mycket
hellre som denne grefve de N... är en idiot, och ingenting
be-höfver hindra er att vara Marguerites älskare. Hon kommer
i början att gråta litet, men hon vänjer sig snart, och hon
kommer en dag att tacka er för hvad ni gjort. Låtsa att Marguerite
är gift, och att ni lurar den äkta mannen. Jag har redan förut
sagt er allt detta, men den gången var det blott ett råd, nu är
det nästan en nödvändighet.»
Prudence hade obevekligt rätt.
»Saken är nämligen den», fortsatte hon i det hon lade
tillbaka papperen, som hon nyss visat mig, »att den sortens
kvinnor förutsätta alltid att bli älskade, men aldrig att de
själfva skola älska, i hvilket fall de nog skulle lägga af pengar,
och de skulle då vid trettio år kunna betala lyxen att ha en
älskare gratis. Om jag hade vetat hvad jag nu vet! Men säg
ingenting åt Marguerite, utan tag henne med er till Paris igen.
Ni har lefvat fyra, fem månader ensam med henne, och det är
ju mycket bra, men nu får ni blunda, det är allt hvad som
fordras. Efter fjorton dagar håller hon till godo med grefve de N ...,
hon kan göra besparingar i vinter och nästa sommar lefver ni
som denna. Så går det till, min vän.»
Prudence tycktes belåten med sitt råd, som jag med harm
förkastade.
Det var icke blott min kärlek och min värdighet, som
förbjödo mig att handla på detta sätt, jag var äfven öfvertygad
om, att till det stadium Marguerite nu kommit, skulle hon hellre
vilja dö än godkänna denna delning.
»Nog nu med skämt», sade jag till Prudence, »Hur
mycket behöfver Marguerite bestämdt?»
»Det har jag ju redan sagt, ungefär trettiotusen francs.»
»Och när behöfs denna summa?»
»Inom två månader.»
»Hon skall få den.»
Prudence höjde på axlarna.
»Jag skall lämna pengarna åt er», fortsatte jag, »men ni
måste svära på, att inte säga åt Marguerite, att jag gifvit er dem.»
»Var lugn.»
»Och om hon skickar andra saker till försäljning eller
pan-sättning, så underrätta mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
