Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - Krymplingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mannen lutade sig ned och drog upp luckan till ett slags
stor råttfälla på golvet. Genast kom ett vackert, rödbrunt djur
med smal, smidig kropp, ben som en lekatt, lång, fin nos och
de vackraste röda ögon jag sett hos ett djur, ut ur fällan.
»Det är en ichneumon!» utropade jag.
»Ja, en ichneumon eller faraokatt», sade mannen.
»Ormfångare är vad jag kallar honom, och Teddy är ovanligt kvick
på glasögonormar. Jag har här en utan gifttänder, som Teddy
fångar varje afton för att roa folk i marketenterierna. Är det
något mera, sir?»
»Vi måste kanske vända oss till er igen, om mrs Barclay
skulle råka i allvarliga svårigheter.»
»I så fall ger jag mig naturligtvis tillkänna.»
»I annat fall tjänar det till ingenting att gräva upp den här
skandalhistorien mot en död man, hur uselt han än handlat.
Ni har åtminstone den tillfredsställelsen att veta, att under
trettio år av hans liv har hans samvete bittert förebrått
honom hans syndiga gärning ... Å, se där går major Murphy på
andra sidan gatan! Adjö, mr Wood, jag måste tala med
honom för att höra, om något hänt sedan i går.»
Vi hunno just upp majoren, innan han vek om hörnet.
»Nej se, mr Holmes!» utropade han. »Jag förmodar ni hört
att allt det här bråket visat sig fullkomligt grundlöst?»
»Hur så?»
»Jo, likbesiktningen är just över, och läkarintyget lyder så
tydligt som möjligt på döden genom ett slaganfall. Alltså,
som ni ser, ett ytterst enkelt fall.»
»Å, i högsta grad enkelt!» sade Holmes leende. »Kom, Watson,
jag tror inte vi behövas vidare i Aldershot.»
»Det finns en sak, som jag inte förstår», sade jag på vägen
till stationen. »Om mannens namn var James och den andre
hette Henry, vad betydde det då att mrs Barclay, efter vad
tjänstflickan berättade, ett par gånger uttalade namnet
’David’?»
»Det enda ordet, min kära Watson, borde ha berättat mig
hela historien, om jag vore det ideal för en logiker du så
gärna vill göra mig till. Det var tydligen ett uttryck av
förebråelse.»
»Förebråelse?»
»Ja, konung David gjorde, som du vet, då och då några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
