Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också hos den älskade? Kanske borde hon inte
ha låtit trycka det där. Men det är ju yrket...
— Man växlar inte kärlek i pengar, bröt Rick
ut. Man utmyntar inte mötet med den älskade i
artiklar och »bidrag». Jag har lidit nog av detta.
— Skall ni aldrig kunna förlåta henne?
— Jo, om hon komme och sade »förlåt». Men
hon är så stolt. Och för resten kan hon väl ej
älska mig så mycket.
Flickan lutade sig plötsligt mot stolskarmen och
brast i gråt. Hon fann sig vara en bra dålig
advokat, men hon kunde inte hjälpa det; och så
var hon ju ännu svag efter sjukdomen.
Den bleke Rick blev nästan som ett lakan i
ansiktet. Han begrep ingenting, stod bara och
stirrade på den lilla gestalten i den blå
sköterskedräkten.
Då lyfte hon upp huvudet och såg honom rätt
in i ögonen. Hon var inte särskilt till sin fördel
just då. Mössan hade åkt på sned, och ansiktet
var rött och upphettat av gråten.
— Rosie! Han ropade namnet högt och sprang
fram till henne.
— Rosie, min egen älskling; och hon lutade
huvudet mot hans rockärm och stammade något
osammanhängande, som han rakt inte blev klok på.
Men det enda han brydde sig om var att kyssa
henne och smeka henne och tusen gånger upprepa
dessa ord, som han ej på så lång tid fått uttala:
— Min älskling, min flicka, min älskade!
Och så kom doktorn med utskrivningssedeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
