Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASSABOKEN.
Han hade endast tillåtit sig att ändra ett par
siffror i kassaboken. Väl visste han, att det
betydde fängelse och förlusten av medborgerligt
förtroende, men frihet — frihet hade han aldrig
ägt, och det medborgerliga förtroendet... Nåja,
det var inte precis någonting, som syntes utanpå.
Han var ensam på kontoret den kvällen.
Kontorslampan kastade sitt bländande ljus över
lokalen, och skuggorna från pulpeter och stolar
blevo svarta och skarpa. Han såg sig ej om, då
han gjorde den där lilla diskreta ändringen, men
ändock kände han, som om någon i nästa sekund
skulle gripa honom i nacken och kasta honom i
golvet. Men ingenting sådant hände.
Han, Thomas Möller, gemenligen kallad Tom,
och som hunnit fyrtioårsåldern och fått grånat hår
vid tinningarna utan att en enda dag sedan sin
barndom ha känt sig fri från penningbekymmer,
satt fortfarande kvar vid pulpeten, fastän pennan
föll ur hans darrande hand och med ett ljud, som
lät skadeglatt i hans öron, rullade ned på golvets
linoleummatta. Den där ändringen betydde, att
han hade bränt sina skepp bakom sig. Följande
dag skulle han inte infinna sig, då klockan slog
nio, som han nu gjort i snart tjugu år. Följande
dag... han lutade huvudet i händerna och nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
