Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
Elden flammade plötsligt upp, och rummet blev
helt ljust. En urtavla glänste till borta i ett hörn.
Så låg alltsammans i mörker.
*
Urmakarn reste sig för att tända lampan. I
detsamma hördes ett rop inifrån Klaras kammare.
Ordqvist rusade upp och öppnade dörren.
Urmakarn kom efter med ljuset i handen. Men inne
hos flickan var det åter tyst. Fästmannen gick
sakta fram till hennes säng.
— Hon brukar ibland ropa till i sömnen; det är
inte farligt, viskade urmakarn.
Edvin stod alldeles stilla och såg på henne. Hon
låg och sov trygg som ett barn med handen
under kinden. Den andra armen låg bar ovanpå
täcket. Det ljusa håret smög sig fuktigt över
hennes panna, och ögonfransarna skuggade
kinden. Munnen log ännu vid minnet av den första
kyssen.
En stund stodo de båda männen och betraktade
flickan. Urmakarn skuggade med handen för
ögonen. Nere vid sänggaveln satt Döden väntande,
lik en svartklädd doktor på besök, som för en
stund ställt ifrån sig hatt och paraply.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:59:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dagdriv/0174.html
