Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
på utan att ändock finna lösningen? Jag har
hellre min lust i att flanera omkring och sedan,
när sinnet blir för fullt av intryck, kasta ned dem
på en pappersbit. Flanören ser och assimilerar
de förbiilande intrycken ungefär på samma sätt,
som den gör, som en solig sommardag ligger på
botten av en segelbåt och ser moln, stränder och
vågor sakta och behagligt glida förbi. Han kan
icke ingripa, även om han ville, ty båten föres
beständigt vidare av vinden och det sollysande
vattnet.
Men det är icke alltid mild bris och sollysande
vatten. Det kan även hända en flanör, att stormen
kommer brusande över honom, kränger båten,
sliter i seglen, och då gäller det att reva och
styra sin bräckliga farkost genom fräsande
bränningar för att ej gå till botten. A, kära, vad detta
låter imponerande och högtidligt! Som om jag
någonsin kunnat styra en båt eller reva ett segel,
som om jag inte alltid vid stormarna klängt mig
fast vid båtkanten soin den lilla ynkliga
människovarelse jag är och bara som genom ett
underverk räddats undan den sista förkrossande
vågkammen.
Men nu är det sol och vår. I dag var
Humlegården full av småbarn och sköterskor. Det
kvittrade och pep och surrade, som om en hop
fågelungar samlats på en enda fläck.
Det är något storartat med en sandhög! Tänk
bara! Man kan gräva underjordiska gångar genom
den och bygga slott och torn; av (den innersta
sanden, dit solen ej nått, kan man baka de
härligaste små kakor, svarta och fina och fuktiga;
man kan borra ned händerna i sanden och känna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
