Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karaktärsdrag, seder och tänkesätt hos kongofolket, av K. E. Laman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bedöma handlingar hos de infödda helt anorlunda, än man skulle
göra, om man kände deras känslor och motiv.
Den lag och drift, varefter detta folk lever och varav det
behärskas, är själviskheten. Huru skulle det kunna vara
annorlunda med den uppfattning de hava av detta och det kommande
livet? Ju högre upp de kunna komma i rikedom och social
ställning, desto bättre, ty därefter komma de att intaga sin plats
i den andra världen. Målet är alltså att på alla lovliga
vägar — och även olovliga, om man ej upptäckes — komma till
rikedom, makt och ära.
Fordom riktade sig själviskheten på släkten, nu mera på
den enskilde. Fordom var ett patriarkaliskt styrelsesätt rådande,
så att de underordnades tankar, känslor och intressen sträckte sig
huvudsakligen till deras herrar. Slaven kallade sin herre fader,
och herren kallade slaven son. I närvarande brytningstider, då
var och en får regera över sig själv, blir det egna intresset det
centrum, varomkring alla tankar och handlingar röra sig.
Den inbrytande civilisationen har haft det goda med sig,
att människovärdet stigit och personligheten framträtt mera
märkbart. Den arbetande får själv njuta frukterna av sitt arbete. Han
är fri och får låta sina förmögenheter komma till utveckling
såsom honom lyster. De omyndiga ha blivit myndiga och själva
ansvariga för sina gärningar. Fordom var huvudmannen för
släkten ansvarig för varje dess medlem.
Till själviskheten hör att ej göra något till nytta och gagn
för andra utom släkten och familjen. Måste någon vid ett
tillfälle göra något, som en annan skulle kunna ha nytta av, kan
han göra hela arbetet om intet, sedan han själv haft nytta därav.
Som exempel härpå må följande anföras. Över Luvufloden
började statens gamla bro bli dålig, så att bräder lågo blott här och
där, varför en anländande bärarekaravan måste hugga sig
träpinnar och lägga ut på bron. Då den siste bäraren passerat
bron, plockade man upp pinnarna och gömde dem till
återkomsten, då de ånyo utlades. Därefter plockade man åter ihop dem
och — kastade dem i floden. Det har aldrig fallit någon in
att bygga en bro, hacka en väg eller göra något, varav andra
kunnat ha nytta. Faller ett träd över vägen, går man antingen
över eller under eller omkring det. Måste en bro byggas, taga
de, som byggt bron, betalt för användandet av densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
