Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släktförhållanden, av C. N. Börrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
krigsfångar från andra stammar eller släkter och förbrytare, som
ej ägde något annat att försona sitt brott med än sin egen
kroppsliga tjänst, samt skuldsatta, som gåvo sig själva i pant,
tills de på något sätt komme i sådana omständigheter, att de kunde
betala skulden. Men dessa förslogo ej långt för de s. k. krist-
nas slavhunger. Hövdingarna, vilka förr betraktats mera som
patriarkaliska fäder i sina samhällen, måste därför nu förklaras
ha full äganderätt över alla sina underlydande, ja, även sina
egna syskon och släktingar, för att ej behöva stå ansvariga för
dem inom sina egna hövdingskap, som de med eller mot sin
vilja avyttrade till slavhandlarna.
Hus under byggnad
Men för att ändå behålla en friboren gren kvar för höv-
dingskapet, så har det blivit traditionellt, att hövdingens äldsta
levande syster måste vara fri och uppbära hövdingevärdigheten
efter sin moder. Hennes äldsta levande barn är sålunda den
naturlige arvingen till morbroderns hövdingskap. Alla övriga
anses sedan stå i slavförhållande till sin hövding och vara
mer eller mindre tydligt fala för slavmarknaden. Dessa hövdin-
gens livegna kunna sedan stå även i ägandeförhållande till var-
andra led efter led ända ned till den allra ringaste, som kan sä-
gas vara slavarnas slavars slav.
I belysning av detta tillstånd böra de nuvarande släktför-
hållandena ses. En hövding föder således ej en prins till sin
egen by utan till sin hustrus, om hon är en fri kvinna. Står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
