Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släktförhållanden, av C. N. Börrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
syskon i en familj men sällan många helsyskon. Dessa halv-
syskon säga väl, att de äro födda av samme far, men ändå till-
höra de var sin släkt liksom deras mödrar.
De ord, som användas för bror och syster, ha därför en mycket
vidsträckt betydelse och innefatta först all yngre släkt på mödernet
såsom hel- och halvsyskon, kusiner, halvkusiner o. s. v., sedan halv-
syskon på faderssidan samt släktingar och kamrater i allmänhet.
En manlig släkting kallar en kvinnlig för syster, ”busi"”,
men de kvinnliga kalla varandra bröder, ”mpangi”, likasom män-
nen. Språkformen håller för övrigt ingen reda på kön, utan en
Ett hus flyttas
morbror kan likaväl som en moster kallas för ”yaya"” eller ”mama”,
moder, och en faster likaväl som en farbror kallas för ”tata" el-
ler "se", fader, o. s. v. En manlig missionär kan också kallas
för "yaya" och en kvinnlig för ”tata”. Detta är ej misstag
utan beror på, huru äran utdelas.
Företagsamma hövdingar söka helst att gifta bort sina kvin-
nor medelst pant men köpa hustrur åt sina manliga slavar för
att på båda vägarna själva bliva ägare av det kommande släktet
och sålunda göra sina byar stora.
Köpta kvinnors giftermål ske i regel utan någon allmän
ståt eller ceremoni. De endast givas till hustrur åt slavarna så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
