Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mukimbungu skola för tjugo år sedan, av Ruth Walfridsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
par större bord för skribenterna, ett mindre bord och en stol
för läraren, ja, så såg det ut därinne plus en världskarta och
några stavningstabeller på väggarna. För dragets skull spikades
vitt tyg för fönstergluggarna, tills glasrutor äntligen kommo från
andra sidan havet. Och då taket sedan fick ny gräsbeklädnad
och jordgolvet blev tegelbelagt, då tyckte vi vår skola var riktigt
fin och vacker. — Och så vackert den låg sedan, på tre sidor
omgiven av lummiga träd till svalka mot solens brand! Vid
ena gaveln växte två stora citronträd, gamla tropiska veteraner,
som gåvo förunderligt rika skördar av härliga citroner. Dessa
citroner, välsignade i åminnelse, förtjäna ett litet omnämnande i
förbigående. De gåvo genom sin uppfriskande, hälsosamma
saft en ljuvlig lisa åt den febersjuke. Skolbarnen gjorde sig
nytta av den vid bollkastning, och än i dag kan jag se de små
gröna bollarna, hur de flögo i luften under gossarnas yra lek.
Tappades ett halvt tjog under lekens gång, så var det bara att
plocka ett halvt tjog till, och hur man plockade och skar och
kastade, så togo de aldrig slut.
Liten och ringa var vår skola, men den hade en hög mis-
sion. Den var ett kunskapssäte, ett av de första i ett av värl-
dens mörkaste länder, ett kunskapssäte för ett av jordens
mest förnedrade folk. Först och främst bjöds därinne den
kunskap, som är vishetens begynnelse, ty huset var invigt åt
Gud, och på de gamla väggarna tycktes det mig, som om det
stått att läsa i osynlig skrift: "Helig Herranom”.
Men därinne arbetades också, och det under strömmar av
svett, på att plocka fram för det svarta landets förundrade barn
några av den världsliga kunskapens förborgade skatter. Och
fram i dagen kommo för dem hittills oanade ting. Världen blev
i hast så stor för de lyssnande barnen. Den slutade icke, som
de förut hört berättas, där havet tog vid. Det fanns bortom
det stora vattnet vida sträckor, andra länder med folk av annan
färg, vita, gula, röda, med andra tungomål och andra seder.
Det fanns ett skriftspråk att sinsemellan utbyta tankar på; det
fanns en tidräkning, ett sätt att räkna ut, hur gammal man var.
Det fanns trakter på jorden, där det var så kallt, att man kunde
gå på vattnet, och där marken låg vit av snö. Det lärdes ock,
hur naturens krafter fingo tjäna människan till nytta, och för
första gången nåddes ivrigt lyssnande öron av sådana ord som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
