Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbilder, av Martin Westling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
lönade det sig icke att försöka komma undan, när skjortan själv
"talade om”, vem hennes ägare var.
O, dessa vita — till och med deras skjortor kunna tala!
x x
ok
Det var i början av 1899. Missionär Brink ledsagade tre
sjuka missionärer ned till Londe. Där voro då missionärerna
Strandman och Lembke. Då de tre sjuka rest, fick Strandman
Ntoto (ett kongodjur)
ett återfall i hämaturisk feber och dog efter några dagars sjuk-
dom. Samma dag, som Strandman dog, fick Lembke malaria-
feber och låg sjuk i fem dygn. Då han tillfrisknat och varit
uppe några dagar, sjuknade Brink, och fyra dagar därefter hade
hans livslampa slocknat. Lembkes krafter voro då genom natt-
vak, sorg och bekymmer mycket nedsatta. Han fick ånyo feber
och måste lägga sig. Brinks begravning kunde han därför icke
ombesörja. Det gjorde en schweizisk missionär i Matadi. Föl-
jande dag kom en ångbåt från England, som medförde 400 bör-
dor, vilka skulle emottagas. En engelsk missionär var vänlig
nog att göra det.
David Malangidila, som den tiden var lärare på Vivi, gick
genast ned till Londe, när han fick kännedom om Strandmans och
Brinks död. Troget satt han vid Lembkes sjukbädd från morgon
till kväll och hjälpte honom. Varje afton, innan han gick in på sitt
rum, föll han på sina knän och bad Gud om Lembkes tillfrisk-
nande. Han blev frisk men var länge mycket svag.
En dag kom en bärarekaravan, medförande ett brev, adres-
serat till S. M. S:s (Svenska Missionsförbundets) eller A. B. M. U:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
