- Project Runeberg -  En karolins lefnadslopp /
70

(1911) [MARC] Author: Alexander Magnus Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En karolins lefnadslopp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förplicktelse, at intet vilja förråda mig. Omsider sade jag:
min herr secretair, under förbehåll at det inte blir kundbart
hos ryssame, vil jag då tilstå, at jag haft en farbror som
varit general gouverneur här i Riga vid namn grefve Erich
Dahlberg; på tilfrågan om jag ock voro grefve, svarade
jag nej, ty min fader var allenast adelsman och corporal
vid Drabanterne. Nu sade han, har jag fådt fram sanningen
och det skal vara eder lycka, skilgdes härmed från oss.

Andra morgonen kom han igen, hälsade mig från
landshöfdingen och lät säja mig, at som jag vore mägtig ryskan,
skulle jag inlåta mig med min furste uti accord, at få
ransionera mig med penningar; til hvilken ända han
öfverlemnade mig en sedel, stäld på en håf-rätts advocat vid
namn Bisselstein af innehåld: at til innehafvaren aflemna
så många pengar, som han behöfver til sin ranson, så
framt summan intet öfverstiger 500 rd:lr, då han i slik
händelse först skulle med honom correspondera. Härmed
tog han afskjed och bad mig arbeta nu sjelf på min frihet
med all flit och när jag kom på fri fot, förfoga mig til
Schrondon, dit han nu fortsätter sin resa. Jag tackade
med mycken glädje och gjorde mig godt hopp, ty jag
viste at mannen behöfde pengar. Emedlertid åkallade
jag min Gud af alt mitt hjerta om välsignelse och
framgång; de andra stämde med mig in hela den natten
uti hjerteliga böner och suckningar som med bitra tårar
beledsagades och den nådefulle Guden i djupaste
ödmjukhet öfversändes.

Om morgonen klappade jag ann på dörren, som af
vacktkarlen upläts, då jag saknade sergeanten med hvilken jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dahlkarol/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free