Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Min tant fattar sitt beslut rörande mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
stret, och jag satt bredvid, spekulerande på alla
möjliga och omöjliga resultat af mr. Murdstones besök,
till ratt långt frampå eftermiddagen. Vår middag
hade blifvit uppskjuten på obestämd tid, men det
började bli sent, och min tant hade just sagt till
om att maten skulle läggas upp, då hon helt plötsligt
ropade: »åsnor!» och jag till min förvåning och
bestörtning fick se miss Murdstone i sidsadel belt lugnt
komma ridande öfver den fridlysta gräsplanen och,
seende sig omkring, stanna framför byggningen.
»Bort med er!» skrek min tant och skakade både
hufvudet och den knutna handen åt henne i fönstret.
»Hvad har ni här att göra? Hur vågar ni tränga in
på andras mark. Bort med er, ni oförsynta varelse!»
Min tant blef så förbittrad öfver den köld,
hvarmed miss Murdstone betraktade henne, att jag
verkligen tror hon förlorade rörelseförmågan och icke
enligt sin vana kunde rusa ut ur huset. Jag begagnade
tillfället till att säga henne hvem det var och tillade,
att herrn, som kom efter förbryterskan och nu
knogade uppför den branta backen, var mr. Murdstone
själf.
»Jag frågar inte efter hvem det är!» skrek min
tant, alltjämt skakande på hufvudet och gestikulerande
på ett sätt, som icke betydde välkommen. »Här
äga inga obehöriga tillträde. Jag förbjuder det. Bort
med er! Janet, vänd åsnan! Led bort den!» och
stående |bakom min tant, såg jag ett slags improviseradt
bataljstycke, där åsnan satte sig på tvären mot alla,
med de fyra benen ^utspärrade, under det att Janet
försökte att vända den med betslet, mr. Murdstone
gjorde [bemödanden af motsatt slag, och’ miss
Murdstone slog Janet med sin parasoll, under det att
åtskilliga pojkar, som kommit att bevittna striden,
jublade af alla krafter. Men då upptäckte min tant
plötsligt bland dessa en ung missdådare, som var åsnans
vaktare och en af de allra värsta fridstörarne, fastän
ännu knappt inne i tonåren, och ögonblickligen
störtade hon ut, fick tag i honom och drog honom med
jackan öfver hufvudet och hälarna skrapande i mar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
