Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Steerforths hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
jag bedrar mig storligen om jag antar, att ett ord
af det nyss sagda undgått henne eller att något mitt
ansiktsuttryck gått förloradt för henne, då jag
lyssnade därtill med obeskrifligt nöje och, hedrad af
mrs. Steerforths förtroende, kände mig äldre än jag
gjort någon gång, alltsedan jag lämnade Canterbury.
Då aftonen led mot sitt slut och det bars in en
bricka med karaffiner och glas, lofvade Steerforth,
där vi sutto framför brasan, att han skulle fundera
på, om han inte kunde följa med mig ut till landet.
Det brådskade inte, sade han, och vi kunde gärna dröja
en vecka, och hans mor yttrade sig lika gästfritt.
Under vårt samtal kallade han mig flera gånger Bellis,
hvilket gaf miss Dartle anledning att säga:
»Men, mr. Copperfield, är det där ett öknamn?
Hvarför kallar han er så? Är det — hm, — är det
för att han anser er ung och oskyldig? Jag är så
dum i sådana saker.»
Jag rodnade då jag svarade, att jag trodde det
var skälet.
»Ack», sade hon, »det var roligt att höra det.
Jag frågar för att få upplysning, och det var roligt
att fä veta det. Han anser er ung och oskyldig,
och så är ni hans vän. Det är ju alldeles förtjusande !>>
Kort därefter gick hon till hvila, och äfven mrs.
Steerforth drog sig tillbaka. Sedan Steerforth och
jag ännu en halftimme suttit kvar vid elden och talat
om Traddles och alla de andra i gamla Salem House,
följdes vi åt uppför trappan. Steerforths rum låg
bredvid mitt, och jag gick in och såg på det. Det
var det bekvämaste rum man kan tänka sig, fullt af
stolar, kuddar och pallar med broderier af hans mors
hand, och intet fattades i det helas fulländning.
Hennes vackra drag blickade ned på älsklingen från ett
porträtt på väggen, liksom hade det varit af
betydelse för henne, att hennes bild skulle vaka öfver
honom under det han sof.
Inne i mitt rum flammade nu elden klar, och
gardinerna voro dragna för fönstren och kring sängen,
så att det såg särdeles trefligt ut. Jag slog mig ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
