Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 MELLERSTA CHILE. [kap. xil
buskar. Kaktusarterna eller rättare opuntierna voro här mycket
talrika. Jag mätte en klotformig, hvilken, taggarne inberäknade,
höll sex och en half fot i omkrets. Höjden af det vanliga cylin-
driska, greniga slaget, är från tolf till femton fot och grenarnes
omfång med taggarne mellan tre till fyra fot.
Ett starkt snöfall på bergen hindrade mig under de sista två
dagarne att göra några intressanta utfärder. Jag försökte komma
till en insjö, hvilken folket i trakten af något oförklarligt skäl
anser vara en vik af liafvet. Under en stark torka föreslogs det
att försöka gräfva en kanal från den, för vattnets skull, men pre-
sten förklarade efter hållen öfverläggning att det var alltför våd-
ligt, emedan hela Chile skulle öfversvämmas, om insjön, såsom det
antogs, stod i samband med Stilla hafvet. Yi stego upp till en
ansenlig höjd, men då vi kommo vilse bland snödrifvorna, upp-
nådde vi icke denna underbara sjö, och hade någon svårighet att
hitta tillbaka. Jag trodde att vi skulle förlora våra hästar; ty
vi hade icke något medel att mäta huru djupa drifvorna voro och
fast vi ledde hästarne, kunde de arbeta sig fram endast medelst
hoppande. Den mulna himmeln hotade med ett nytt yrväder och
vi voro derföre icke litet glada att vi hunno undan; ty ovädret
brast löst först när vi uppnådde foten af berget, och det var lyc-
ligt för oss, att detta ieke skedde tre timmar tidigare på dagen.
Den 26 augusti. — Vi lemnade Jajuel och gingo ånyo öfver
San Felipes dalbäcken. Dagen var verkligt chilenisk, bländande
ljus och luften alldeleS klar. Det täta och likformiga höljet af
nyfallen snö gjorde anblicken af vulkanen Aconcagua och hufvud-
kedjan rigtigt härlig. Vi voro nu på väg till Chiles hufvudstad
Santiago. Vi foro öfver Cerro del Talguen och sofvo i en liten
rancho. Då värden talade om Chiles tillstånd i jemförelse med
andra länders, var han mycket blygsam: ”Somliga se med två ögon,
och andra med ett, men för min del så tror jag icke att Chile
ser med något”.
Den 21 augusti. — Sedan vi farit öfver många låga åsar,
nedstego vi till den lilla af höjder omslutna Guitron-slätten. I
sådana dalbäcken som dessa, hvilka ligga på en höjd af från
1,000—2,000 fot öfver hafvet, växa i stor mängd två mariga akacie-
arter, hvilka stå vidt åtskils. Dessa träd finnas aldrig vid hafs-
kusten och detta förlänar ännu ett utmärkande drag åt landska-
pet i dessa dalsänkor. Vi foro öfver en låg ås, som skiljer Gui-
tron från den stora slätt, på hvilken Santiago står. Utsigten var
här synnerligen öfverraskande; den som ett golf jemna marken,
till en del betäckt med akacieskogar och med staden på afstånd,
vågrätt stötande intill Andernas fot, hvilkas snöhöljda spetsar lyste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
