- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
174

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När jag öfvertänkte allt detta, kände jag min
tack-samhet ökas för Guds stora godhet; ja, jag tackade
Honom till och med för min närvarande belägenhet, i trots
af de med densamma förenade vedervärdigheter och
besvär. Jag måste ftfvenledes be dem lägga denna
omständighet på zninnet, som vid hvarje motgång genast
äro färdiga att utropa: *Finnes väl någon olyckligare
varelse än jag t* Må dessa besinna, huru mycket sämre
mången annans belägenhet är, och dertill huru mycket sämre
deras egen kunnat blifva, ifall Försynen i sin eviga
vishet så hade beslutat

Jag anställde ännu en annan betraktelse, som
likaledes uppfyllde mitt hjerta med ett tröstrikt hopp. Jag
jemförde nemligen min närvarande belägenhet med den
jag hade förment och bordt vänta, såsom följd af den
gudomliga rättvisan. Jag hade fört en usel lefhad, utan
att hvarken erkänna eller frukta Gud. Mina föräldrar
hade gifvit mig en vårdad uppfostran, och icke
underlåtit att tidigt bibringa mig en religiös vördnad för
’Skaparen, samt att i mitt minne inprägla allt, hvad naturen
och ändamålet med min tillvaro erfordrade. Men ack!
då lockades jag till det vilda matroslifvet, der man minst
känner till gudsfruktan, ehuru man der så ofta på nära
håll skådar den allsmäktiges fruktansvärda makt.
Återstoden af min religiösa kända förqväfdes helt och
hållet genom det förtidiga umgänget med förhärdade
varelser, genom föraktet för faran, med hvilken jag
blif-vit förtrogen, genom vanan att se döden i ansigtet, genom
bristen på allt tillfälle att umgås med andra, bättre
men-niskor, eller att någonsin fä höra ett yttrande, som
kunnat vara mig lärorikt och haft ett godt syftemål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free