Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Det Guddomliga Vara, som är Jehovah - 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej En Gud, ty endrägt öfverensstämmer icke rned Guds Enhet,
utan med en flerhet, emedan endrägt är fleres
samstämmighet, och tillika hvars och ens samstämmighet af sig sjelf och
genom sig sjelf. De sade icke (flerhet) »af Gudar», emedan
de icke kunde uttala det; ty himlens ljus, hvaraf deras tanke
kommer, och himmelsluften, hvari deras tal utgår, hindrade
det. De sade ock, att när de vilja utsäga ordet »Gudar», och
tänka hvardera såsom en person för sig, faller deras
bemödande att uttala det genast i Enhet, ja till en Ende Gud.
De tillade, att det Guddomliga Varat är Guddomligt Vara i Sig
Sjelf, icke af Sig Sjelf, emedan af sig sjelf förutsätter ett vara
i sig sjelf af en annan som är förut - sålunda en Gud af Gud,
hvilket icke finnes. Det som är af Gud kallas icke Gud,
utan det kallas Guddomligt; ty hvad är Gud af Gud? eller
Gud af evighet född af Gud? och hvad är Gud medelst en
född Gud af evighet utgående från Gud, annat än tomma
fraser, i hvilka icke finnes något ljus från himlen? Vidare
sade de, att det Guddomliga Vara, som i Sig Sjelf är Gud,
är det Samma, icke blott ett enkelt det Samma, utan
oändligt, d. v. s., det Samma från evighet till evighet; d. v. s.
det Samma allestädes, och det Samma hos hvar och en ocli i
hvar och en, men att allt omväxlande och föränderligt är uti
den emottagande, det kommer af den emottagandes tillstånd.
Att det Guddomliga Vara, som är Gud i Sig, är det Sjelfva,
(Sjelfständiga) förklarade de sålunda: Gud är det Sjelfva,
emedan Han är Sjelfva Kärleken och Sjelfva Visheten, eller
emedan Han är Sjelfva det Goda och Sjelfva det Sanna och
följaktligen Sjelfva Lifvet. Om kärleken och visheten icke
vore det Sjelfva i Gud, så kunde de icke vara något hvarken
i himlen eller på jorden, emedan icke något af dem kunde
stå i förhållande till det Sjelfva (Sjelfständiga). All
beskaffenhet får sin beskaffenhet deraf, att det är det Sjelfva, hvaraf
den är, och hvartill den hänför sig för att vara sådan den är.
Detta Sjelfva, (Sjelfständiga) som är det Guddomliga Varat,
är icke på något bestämdt ställe, utan allt efter mottagandet
hos dem och i dem, som äro på ett bestämdt ställe, emedan
man om Kärlek och Vishet eller om godt och sant - och
alltså om Lifvet som är det Sjelfva i Gud, ja Gud Sjelf -
icke kan säga, (att det är på något bestämdt) ställe, ej heller
fortskridande från ställe till ställe; häraf kommer Guds
Allnärvarelse. Derför säger Herren, att han är midt ibland dem,
och Han i dem och de i Honom. Men emedan Han icke af
någon kan emottagas sådan Han är i sig Sjelf, synes Han
sådan Han är i sitt Väsen, såsom sol öfver änglahimlarne, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
