Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
29. II. Att Gud är Oändlig, emedan Han rar före verlden,
således förr än rymder och tider uppkommo.
I den naturliga verlden äro tider och rymder, men i den
andliga verlden är det icke så i verkligheten, utan blott
skenbarligen. Att tider och rymder blefvo införda i verldarne,
var af den orsak, att det ena skulle kunna skiljas från det
andra, det stora från det lilla, det myckna från det ringa,
sålunda storhet från storhet och beskaffenhet från
beskaffenhet, och att kroppens sinnen derigenom skulle kunna göra
skilnad på sina föremål, äfvensom själens sinnen på sina och
dermed påverkas, tänka och utvälja. Tider infördes i den
naturliga verlden derigenom, att jorden rullar omkring sin
axel, att dessa rullningar fortgå från den ena ställningen till
den andra efter djurkretsen, och att dessa omskiften synas
komma från solen, af hvilken hela jordens krets får sin värme
och sitt ljus. Deraf äro dagens tider, morgon, middag, afton
och natt, och årets tider, vår, sommar, höst och vinter.
Dagarnes tider äro för ljus och mörker, årens tider för värme
och köld. Men rymder äro i den naturliga verlden införda
derigenom, att jorden blifvit rundad till ett klot och uppfyld
af materier, hvilkas delar äro sinsemellan åtskilda, och tillika
utsträckta. Men i den andliga verlden äro inga materiela
rymder och dem motsvarande tider, fast likväl skenbarheter
deraf, och skenbarheterna förhålla sig i enlighet med
olikheterna i de tillstånd, hvaruti änglars och andars sinnen der
äro. Tider och rymder i den andliga verlden bilda sig
derför efter de dervarandes viljas böjelser[1] och följaktligen efter
deras förstånds tankar, som utgå af böjelserna. Dessa
skenbarheter äro dock verklighet, emedan de äro beständiga, allt
efter deras tillstånd. Den allmänna meningen om själarnes
tillstånd efter döden, och således äfven om andars och
änglars tillstånd, är den, att de icke äro i någon utsträckning,
således icke i rymd och tid. På grund af denna
föreställning säger man om själarne efter döden, att de äro, man vet
icke hvar, och att andar och änglar äro som luftskepnader,
om hvilka man icke kan tänka annorlunda än såsom om eter,
luft, blåst eller väder, då de likväl äro substantiela menniskor,
och sins emellan lefva såsom den naturliga verldens
menniskor, i rymder och tider, hvilka - såsom förut är sagdt,
bestämmas efter deras själars tillstånd i den andliga verlden.
Om det vore annorlunda, eller om rum och tid icke funnes,
i den verld, dit själarne komma och der änglar och andar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
