- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
93

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den, och Han har ingifvit verldsaltet samt allt och hvarje
ting dess ordning, menniskan dess, djuret dess, fogeln och fisken
dess, masken dess, hvarje träd, ja äfven hvarje grässtrå dess
ordning. Men för att belysa denna sak förmedelst exempel,
vill jag i korthet anföra följande: De ordningslagar som äro
menniskan ingifna, äro, att menniskan skall förvärfva sig
sanningar ur Ordet och tänka naturligen på dem, och så mycket
hon förmår tänka förnuftigt på dem, och sålunda förvärfva
sig en naturlig tro. Ordningslagarne å Guds sida äro då,
att Han närmar sig, uppfyller sanningarne med sitt
Guddomliga ljus, och sålunda äfven uppfyller med Guddomligt
väsen hennes naturliga tro, som blott är vetande och
öfvertalning; så och ej annorlunda blifver tron saliggörande. Lika
så är det med menniskokärleken. Men vi skola i korthet
anföra några af dessa lagar. Gud kan enligt sina lagar icke
förlåta någon menniska synderna, utan så vidt hon efter sina
lagar afstår ifrån dem. Gud kan icke andligen pånyttföda
menniskan, utan i den mån menniskan efter sina lagar
naturligen pånyttföder sig sjelf. Gud är i ett ständigt bemödande
att pånyttföda och således frälsa menniskan, men detta kan
Han icke utföra, utan så vidt menniskan bereder sig till ett
mottag och sålunda banar vägen för Gud samt upplåter
dörren. En brudgum kan icke gå in uti den ogifta jungfruns
sängkammare; hon tillstänger dörren och förvarar nyckeln
inne hos sig, men sedan jungfrun blifvit brud, lemnar hon
nyckeln åt brudgummen. Gud kunde icke af Sin allmagt
återlösa menniskorna, utan att Han blef menniska, icke heller
kunde Han göra sitt Menniskoväsen Guddomligt, utan att
Hans Menniskoväsen först var såsom ett barns och sedan
såsom en gosses menniskoväsen, och utan att Han sedan
bildade sitt Menskliga väsen till en mottagningsform och en
boning, hvaruti Hans Fader kunde ingå. Detta skedde dermed,
att Han uppfylde allt i Ordet, d. v. s., alla ordningslagar
deri; och i den mån Han fullgjorde detta, förenade Han sig
med Fadren och Fadren Sig med Honom. Detta är blott
några få exempel anförda, för belysnings skull, på det att I
mån inse, att den Guddomliga Allmagten är uti ordningen
och att Guds styrelse, som kallas försyn, är enligt ordningen,
samt att Gud handlar beständigt och i evighet enligt Sin
ordnings lagar, samt att Han icke kan handla emot dem, ej
heller till minsta prick ändra dem, emedan ordningen med
alla dess lagar är Han Sjelf». När detta var sagdt, inföll
en gyllene strålglans genom taket och bildade flygande
keruber i luften, och rodnaden derifrån lyste på någras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free