- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
202

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

202 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.

hvilka äro två särskilda ting, men likväl ömsesidigt förenade.,
Det inre verkar uti det yttre och verkar på detsamma, men
det verkar icke genom det yttre, emedan det inre sätter i
rörelse mångfaldiga ting, hvaraf det yttre blott tager det,
som lämpar sig för dess bruk; ty i menniskans inre
menniska, hvarmed förstås hennes med vilja och uppfattning
begåfvade sinne, finnes en mängd af föreställningar, och om
dessa skulle strömma ut genom hennes mun, skulle det
vara likasom luftströmmen från en blåsbälg. Emedan det
inre sysselsätter sig med det alltomfattande, kan det jemföras
med en ocean eller en blomsterpark eller en trädgård, hvaraf
det yttre hämtar så mycket, som är nog för dess bruk.
Herrens Ord är likasom en ocean, en blomsterpark och en
trädgård. När Ordet är i någon fullhet i menniskans inre,
då talar och handlar menniskan af sig sjelf från Ordet, men
Ordet talar och handlar icke genom henne. Så är det ock
med Herren. Emedan Han Sjelf är Ordet, d. v. s., det
Guddomligt-Sanna och det Guddomligt-Goda deri, så verkar
Han af Sig Sjelf eller af Ordet i menniskan och inverkar
i henne, men icke genom henne, emedan menniskan fritt
handlar och talar från Herren då hon handlar och talar från
Ordet. Men detta kan närmare förtydligas med den inbördes
gemenskapen mellan själen och kroppen, hvilka äro två
särskilda (former), men dock ömsesidigt förenade. Själen verkar
i kroppen och inverkar på kroppen, men den verkar icke
genom kroppen, utan kroppen handlar af sig sjelf från själen.
Att själen icke handlar medelst kroppen, kommer deraf, att
de icke rådpläga och öfverlägga sins emellan, ej heller
befaller eller beder själen, att kroppen skall göra det ena eller
andra, eller tala af sin mun, ej heller fordrar eller beder
kroppen, att själen skall gifva något eller understödja, ty
allt som hör till själen tillhör kroppen inbördes och ömsesidigt.
Likaså är det med Herrens Guddomsväsen och
Menniskoväsen, ty Fadrens Guddomsväsen är Hans Menniskoväsens
själ, och Menniskoväsendet är Hans kropp, och
Menniskö-väsendet beder icke sitt Guddomsväsen säga, hvad det skall
tala och verka. Derför säger Herren: »På den dagen skolen
I bedja i Mitt namn, och Jag säger eder icke, att Jag skall
bedja Fadren för eder, ty Fadren Sjelf älskar eder, emedan I
hafven älskat-Mig», Joh. 16: 26, 27; »på den dagen», betyder
efter härliggörandet, d. v. s., efter den fullbordade och
fullkomliga föreningen med Fadren. Denna hemlighet är från
Herren Sjelf för dem, som komma att tillhöra Hans nya

Kyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free