- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
213

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

                        OM DEN HELIGE ANDE ETC.

        Vi häpnade då vi hörde detta, och sade sins emellan:
»Fastän desse kallas kristne, äro de icke menniskor ej heller
djur, utan djurmenrnskor». Men för att nu väcka dem ur
sömnen sade vi: »Det finnes en himmel och ett helvete och
ett lif efter döden, derom skolen I blifva öfvertygade, då vi
hunnit skingra okunnigheten om det tillstånd, hvaruti I nu
ären. De första dagarne efter döden vet nämligen ingen
annat än att han ännu lefver i samma verld som förut. Ty
den förflutna tiden är såsom en sömn, och då man uppvaknar
ifrån den, tycker man sig vara der man var. Så är det med
eder nu, och derför hafven I talat såsom I tänkten uti den
förra verlden». Änglarne skingrade nu deras okunnighet,
och då sågo de, att de voro i en annan verld och ibland
dem, som de icke kände, och de utropade: »Ack hvar äro
vi?» Vi svarade: »Icke längre i den naturliga verlden, utan
i en andlig verld, och vi äro änglar». Då, svarade de sedan
de uppvaknat: »Om I ären änglar, så visen oss himlen».
Och vi svarade: »Dröjen litet, vi skola komma tillbaka;» och
då vi efter en half timme kommo igen, funno vi dem vänta
på oss, och vi sade: »Följen oss till himlen». De följde oss,
och vi uppstego med dem, och emedan vi voro med dem,
öppnade vakterna porten och släppte oss in. Vi sade då
till dem, som vid ingången emottogo främlingar: »Undersöken
dessa». De vände dem då omkring, och sågo att bakdelen
af deras hufvud var mycket urhålkad, och då sade de »gån
härifrån, emedan lusten till att göra ondt bor i eder, och I
ären således ieke förbundne med himlen, ty i edra hjertan
hafven I förnekat Gud och föraktat religionen». Vi sade
då till dem: »Dröjen icke, ty annars blifven I utkastade,
och de skyndade ned och gingo bort.

        På vägen hem talade vi om orsaken, hvarför bakhufvudet
hos dem, som hade nöje af att göra ondt, är i den andliga
verlden urhålkadt, och jag sade, att orsaken var den, att
menniskan har två hjernor, en i bakhufvudet, som kallas
lilla hjernan, och den andra i framhufvudet, som kallas stora
hjernan, och att viljans kärlek bor i lilla hjernan, och
förståndets tanke i stora hjernan, samt att de innersta
beståndsdelarne af lilla hjernan, hvilka i sig sjelfva äro himmelska,
sammanfalla då förståndets tänkande icke leder viljans
kärlek hos menniskan. Häraf kommer urholkningen.

        161. Tredje Minnesvärdigheten. En gång hörde jag i
den andliga verlden ett buller såsom af en qvarn; det var
i det norra väderstrecket. Jag undrade först hvad det var,
men erinrade mig, att en qvarn och att mala betyder: att i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free