Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
230 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.
174. V, Att en Treenighet af Personer var något okändt
i den Apostoliska kyrkan, men att den har sin upprinnelse från
det Nicenska kyrkomötet, och derifrån infördes i den
Romersk-katolska kyrkan samt derifrån i de från henne söndrade kyrkorna.
Med den Apostoliska kyrkan förstås icke allenast den
kyrka, som var på åtskilliga ställen i apostlarnes tid, utan
äfven den, som var ett par århundraden efter deras tider.
Men sedan började man rycka tempeldörren från sina
gångjern och, likasom tjufvar inbryta i dess helgedom. Med
templet menas kyrkan, med dörren Herren Gud Återlösaren, och
med Helgedomen Hans Guddomlighet; ty Jesus säger:
»Sannerligen säger jag eder, den som icke går in genom dörren till
Fårahuset, utan uppstiger annanstädes ifrån, han är en tjuf och
en röfvare; Jag är Dörren, om någon ingår genom Mig, skall
han blifva salig». Denna illgerning föröfvades af Arius och
hans anhängare. Derföre sammankallade Konstantin den Store
ett kyrkomöte i staden Nicea i Bitynien, och för att utrota
Arii fördömliga kätteri, uppfunno, beslöto och stadgade de
der församlade, att det från evighet varit tre Guddomliga
personer, Fadren, Sonen och den Helige Ande, af hvilka
hvardera hade sin personlighet, tillvaro och bestånd genom
sig sjelf och i sig sjelf, äfvensom att den andre personen,
eller Sonen, nedsteg och antog Menniskoväsen och utförde
Återlösningen, att som en följd deraf Hans Menniskoväsen
har Guddomlighet medelst en väsensförening, och att Han
medelst denna förening har en nära förvandtskap med Gud
Fader. Från den tiden började massor af skändliga kätterier
om Gud och Kristi Person att vältra sig upp ur jorden,
Antikrister började uppresa sitt hufvud och dela Gud i tre och
Herren Frälsaren i två personer, och sålunda nedrifva det
tempel, som Herren uppbygt förmedelst Apostlarne, och detta
till den grad, att der icke lemnades sten på sten, som icke
blef sönderbruten enligt Hans egna ord hos Matt. 24: 2.
Med Tempel menas der icke blott Jerusalems tempel utan
äfven kyrkan, om hvars fulländning eller slut det handlas i
hela denna hufvudafdelning. Men havd annat kunde man
väl vänta af detta möte och af de följande, hvilka på samma
sätt tredelade Guddomen, och satte den mennisko-blifne
Guden under dem på deras fotapall, ty de hafva skilt kyrkans
Hufvud ifrån dess kropp dermed, att de uppstigit annanstädes
ifrån, d. v. s., gått förbi Honom och stigit upp till Gud
Fader såsom till en annan person endast med ordet: »Kristi
Förtjenst» i munnen, på det att Han måtte förbarma sig på
grund af hans Förtjenst, och på det att således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
