Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likväl är en hemlighetsfull sanning, så låtom oss mine bröder,
taga förståndet tillfånga under denna tros lydnad». Nu stod
han likasom han ville framdraga något ur minnet, men efter
en kort tids tystnad fortfor han och sade: »Utur den stora
mängden af hemligheter vill jag framdraga ännu en, och det
är den, att menniskan icke har ett grand fri vilja i andliga
ting, ty de förnämste af våra prester säga i sina
trosföreskrifter, att menniskan i det som hör till tron och saligheten -
och som isynnerhet kallas andliga ting, - icke kan vilja,
tänka eller förstå någonting, och ej en gång kan bereda och
lämpa sig till att emottaga det, och derför säger jag af mig
sjelf, att en menniska icke kan af sig sjelf tänka af
förnuftet och prata af tanken angående dessa ting, annorlunda än
såsom en papegoja, en skata eller en korp, alltså att
menniskan med hänsyn till andliga ting är rent af en åsna, och
blott i naturliga ting en menniska. Men, mina medbröder,
i detta såsom i det öfriga må vi, på det att det icke skal]
plåga edert förnuft, taga förståndet till fånga under trons
lydnad, ty vår Gudalära är en bottenlös afgrund, och om du
deruti insläpper förståndets syn, kommer den att sjunka och
förgås lik en skeppsbruten. Men hören likväl; vi äro icke
destomindre uti sjelfva ljuset af Evangelium, som strålar högt
öfver våra huvuden, men tyvärr, vårt hår och våra
hufvudskallar hindra och utestänga det, så att det icke tränger in uti
vårt förstånds kammare». När han sagt detta, steg han ned, och
sedan han vid altaret läst välsignelsen och gudstjensten var
slut, gick jag fram till några, som talade sins emellan. I
bland dessa var äfven presten, till hvilken de kringstående
sade: »Vi tacka dig oändligen för en så härlig och af
visdom öfverflödande predikan». Men då frågade jag dem:
»Hafven I förstått något?» Och de svarade: »Vi hafva fattat
allt med öppna öron. Men hvarför frågar du om vi förstått
det? Förståndet står ju stilla och häpnar vid allt sådant».
Och presten tillade: »Salige ären I, att I hafven hört och
icke förstått; ty deraf vederfares eder salighet». Sedan
talade jag med presten, och frågade om han hade lagerkrans?
Han svarade: »Jag är en lagerkransad magister». Då sad,
jag: »Herr magister, jag har hört dig predika om mysterier.
Om du vet, att det finnes hemligheter och icke vet hvad de
innehålla, så vet du ju ingenting, ty de äro blott såsom skrin,
som äro stängda med trenne lås, men om du icke öppnar
dem och genomser dem -hvilket sker medelst förståndet;-
så vet du ju icke, om der äro dyrbarheter eller lapprisaker
eller skadliga ting. Det kunde ju vara huggormsägg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
