Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TRON. 395
såsom en bildstod med rörliga leder och vänta på inflytelse,
- för att lemmarne då inifrån skulle sättas i rörelse till
något, som icke hade något af tro uti sig - men dock icke
kunna bereda sig till att emottaga inflytelsen? Ty den
nuvarande ortodoxien inom den ifrån de romersk-katolske
söndrade kristenheten lärer: »Att menniskan är till det goda
alldeles förderfvad och död, så att i menniskans natur efter
fallet och före pånyttfödelsen icke ens en gnista qvarblifvit
och återstår af andliga krafter, hvarmed hon af sig sjelf kan
beredas till Guds nåd, eller omfatta den då den tillbjudes,
eller af sig och genom sig vara mottaglig för Hans nåd, eller
i andliga ting förstå, tro, omfatta, tänka, vilja, begynna,
fullkomna, handla, verka, medverka, eller lämpa och beqväma
eig till nåden, eller göra något till sin omvändelse, vare sig till
det hela eller till hälften eller till den minsta del; och att
menniskan i andliga ting, som syfta till själens frälsning, är
likasom Lots hustrus saltstod, och såsom en stock och en
sten, som icke har något lif; som ej har bruk af ögon, mun
eller några sinnen, fastän hon likväl har förmåga att flytta
sig ur stället, eller kan styra sina yttre lemmar, gå till
allmänna sammankomster samt höra Ordet och Evangelium». -
Detta står i de Evangeliskes kyrkas bok, som kallas Formula
Concordise, och återfinnes uti Leipzigerupplagan af 1756, sid.
656, 658, 661, 662, 663, 671, 672, 673; på denna bok, och
således på denna tro, svärja presterna då de vigas. En
sådan tro hafva också de Keformerte. Men hvilken menniska,
med förnuft och religion skulle icke förkasta dessa åsigter
såsom orimliga och löjliga ting? ty hon skulle säga vid sig
sjelf: »Om så vore, hvartill tjente då Ordet, hvartill
religionen, hvartill prestembete, hvartill predikningar? är då
alltsamman annat än ett tomt ljud utan någon mening?» Säg
till en hedning, som har något omdöme, och som du vill
omvända, att han är sådan med hänsyn till omvändelse och tro;
skulle han då icke anse kristendomen, såsom man anser ett
tomt kärl? ty om du tager bort ifrån en menniska all
förmåga att tro såsom af sig sjelf, hvad blifver hon då annat
än ett tomt kärl? Men allt detta skall framställas i klarare
ljus i kapitlet om den Fria Viljan.
357. II. Att man kan forTärfya sig kärlek.
Med hänsyn till förvärfvandet af kärlek förhåller det sig
likasom med tron; ty hvad annat lärer Ordet än tro och kärlek,
emedan dessa äro de två salighetens väsendtligheter. Det står
nämligen skrifvet: »Du skall älska Herren af hela ditt hjerta och af
hela din själ, och din nästa såsom dig sjelf’», Matt. 22: 34-39,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
