Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TRON. 399
j elf lärer. Emedan det nu så förhåller sig, så är det klart,
att då menniskan är i andlig tro, så är hon också i naturlig
tro, ty den andliga tron är, såsom nyss sades, inne uti den
naturliga tron, och emedan tron är af ljuset, så följer deraf, att
menniskans naturliga väsen blifver medelst detta infogande
likasom genomskinligt, och att det får en skön färg i samma
mån tron förbindes med kärleken. Orsaken härtill är den,
att kärlekens färg är röd och trons är hvit; kärleken är röd
af den andliga eldens låga, och tron är hvit af det andliga
ljusets glans. Motsatsen inträffar, om icke det andliga är
inne i det naturliga, hvilket är fallet hos de menniskor, som
förkasta tron och kärleken. Hos sådana är deras sinnes inre,
hvaruti de äro när de tänka lemnade åt sig sjelfva,
helvetiskt, och de tänka äfven af helvetet, fastän de icke veta
det. Men deras sinnes yttre, hvaraf de tala med dem, med
hvilka de umgås i verlden, är likasom andligt, ehuru det är
fullt af sådana andliga orenligheter som finnas i helvetet.
Derför äro dessa i helvetet, ty de äro i ett tillstånd som är
omvändt i förhållande till de förra.
361. Då man alltså vet, att det andliga är inuti det
naturliga hos dem, som äro i tron på Herren och tillika i
kärlek till sin nästa, och att således det naturliga hos dem
är genomskinligt, så följer deraf, att menniskan i samma mån
är vis i andliga ting, och deraf äfven i naturliga ting, ty
då hon tänker eller läser och hör något, ser hon inom sig,
om det är sanning eller icke? Detta förnimmer hon af
Herren, från hvilken andligt ljus och värme inflyter i hennes
förstånds öfre ängd. I den mån derför tron och kärleken
hos menniskan blifva andliga, drages hon bort ifrån
egenheten, och tager icke hänsyn till sig sjelf, till lön och
vedergällning, utan endast till glädjen af att fatta trons sanningar
och göra kärlekens goda gerningar, och i den mån denna
andlighet ökas, blifver denna glädje lycksalig. Häraf
kommer hennes salighet, som kallas det eviga lifvet. Detta
menniskans tillstånd kan jemföras rned de skönaste och
Ijufliga-ste ting i verlden, och jemföres äfven uti Ordet med dem,
eåsom med fruktbärande träd och med trädgårdar, i hvilka
de växa, med blomsterrika fält, med ädla stenar och med
smakliga rätter; äfven ock med bröllop, högtidligheter och
lustbarheter. Men när det är tvärtom, då det naturliga är
inuti det andliga, och menniskan följaktligen är invärtes
djefvul och Utvärtes såsom en ängel, då kan hon jemföras med
en död uti en kista af dyrbart och förgyldt trä. Hon kan
ock jemföras med ett benrangel, utstyrdt i kläder såsom eu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
