Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MENNISKOKÄRLEK ETC. 47’if
ej svekfullt och bedrägligen gör sina arbeten; likaså
förhåller det sig ock med alla andra, såsom med
skeppsbefalhaf-vare och sjöfolk, och med åkerbrukare och tjenare.
423. Att detta är sjelfva kärleken, kommer deraf, att
man kan bestämma begreppet derom således: att kärlek
består uti att dagligen och ständigt göra sin nästa godt, icke
allenast den enskilda nästan utan ock sin nästa i flertal, och
detta kan icke ske utan att utöfva godhet och rättvisa i det
embete, syssla och arbete, som man skall förrätta, och mot
dem, med hvilka man står i någon förbindelse; ty detta gör
nian dagligen, och då man icke gör det, är det ändock
beständigt i ens sinne, och man tänker det och har det för
afsigt. En menniska som så utöfvar kärlek blifver mer och
mer kärlek i form, ty rättvisa och trohet forma hennes sinne,
och handlingarne hennes kropp, och småningom vill och
tänker hon af sin form intet annat än sådant, som hör till
kärlek. Sådana menniskor blifva slutligen såsom de, om hvilka
det står skrifvet i Ordet, att de hafva lagen inskrifven i sina
hjertan. De sätta icke heller förtjenst i gerningarne,
emedan de aldrig tänka på förtjenst utan endast på sin pligt,
som en medborgare bör fullgöra. Dock kan man ingalunda
af sig sjelf handla af andlig rättvisa och trohet, ty hvar och
en för med sig i arf från föräldrarne att göra det som är godt
och rätt för sin egen och verldens skull, men icke för det
godas och rättas skull; blott den derför - som tillbeder
Herren och verkar från Honom då han handlar af sig sjelf
- han allena undfår andlig kärlek, och inplantar den i sig
medelst utöfning.
424. Det finnes många som i sin syssla handla rätt och
troget, och som sålunda göra kärlekens gerningar, men dock
icke ega någon kärlek hos sig; desse äro de, hos hvilka
sjelf-och verldskärleken äro förherskande men icke kärlek till
himlen, och om denna tilläfventyrs förefinnes hos dem, så
är den under egen- och verldskärleken såsom en tjenare
under sin herre, eller liksom en soldat under sin kapten, och
likasom en dörrvaktare som står i porten.
Att Kärlekens Välgerningar bestå uti, att gifva åt de
fattige och bistå de behöfvande dock med klokhet.
425. Man bör skilja mellan kärlekens pligter och dess
välgerningar. Med kärlekens pligter förstås de kärleksutöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
