Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN FRIA VILJAN. 535
men om menniskan väljer det onda, då föi menniskan med
djefvulens hjelp, eller snarare djefvulen tillika med
menniskan, hennes ande mot vester. Man bör väl märka, att, när
man här säger Himlen, man då också menar Herren,
emedan Herren är allt i alla i himlen, och när man säger
djefvulen, menar man äfven helvetet, emedan alla invånare der
äro djeflar.
477. Den enda orsaken, hvarför menniskan hålles i denna
stora mellanrymd och der beständigt i dess midt, är den,
att hon må hafva viljefrihet i andliga ting, ty denna
jemvigt är en andlig jemvigt, emedan den är j em vigten emellan
himlen och helvetet, således emellan det goda och det onda.
Alla, som med hänsyn till sitt inre äro i denna stora
mel-lanrymd, äro förbundna antingen med himlens änglar eller
med helvetets djeflar, men nu för tiden antingen med
Mikaels änglar eller med drakens änglar. Hvarje menniska
begifver sig efter döden till de sina, (med hvilka hon var
förbunden) i nämda mellanrymd, och förbinder sig med dem, som
äro i eller ledas af samma kärlek; ty kärleken förbinder hvar
och en med likar och gör att han andas fritt, emedan den
försätter honom i sitt förut tillbragta lifs tillstånd. Men
småningom af klädes det yttre, som icke utgör ett med det inre,
och när detta skett, lyftes den gode till himlen och den onde
begifver sig till helvetet, hvar och en till dem, med hvilka
han till sin rådande kärlek utgör ett.
478. Ofvannämda andliga jemvigt, som är den Fria
Viljan, kan belysas medelst likheten med naturlig jemvigt»
Den förhåller sig nämligen såsom jemvigten hos en
menniska, som kring kroppen eller örn armarne är bunden mellan
två män af lika styrka, af hvilka den ene drager henne till
höger, och den andre till venster; ty då kan hon fritt vända
sig hvarthän hon behagar, likasom om hon icke påverkades
af någons kraft, och om hon då begifver sig till höger, så
drager hon mannen till venster med våld till sig, så att han
faller till jorden. Det samma skulle blifva fallet om någon,
han vare än så svag, vore bunden mellan tre män till höger
och lika många till venster med samma kraft, eller om han
vore bunden mellan kameler eller hästar. Den andliga
jemvigten, som är den fria viljan, kan också jemföras med en
våg uti hvars skålar ligga lika stora tyngder; om då något
obetydligt lägges till i den ena skålen, så lutar vågstången
öfver åt den sidan. Likaledes förhåller det sig ock med en
hafstång eller med en stor bjelke, som lägges på sitt
underlag. En sådan jemvigt eger rum i allt och hvarje del i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
