- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
547

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM BEN FRIA TILJAN. 547

yttersta vanmagt med hänsyn till förväifvandet af denna tro;
och emedan de endast ifrån denna tro härledde allt andligt,
som hör till kyrkan, så antogo de en lika vanmagt med
hänsyn till allt, hvad kyrkan lärer om salighet. Däraf
uppkommo gräsliga kätterier, det ena efter det andra, grundade
på denna tro och på menniskans oförmåga i andliga ting.
Deraf har äfven uppkommit det fördömligaste kätteri, som är
läran om förutbestämmelse, hvarom vi hafva talat i
föregående stycke. Alla dessa kätterier innefatta, att Gud är
orsaken till det onda, eller att Han har skapat både det goda
och det onda. Men, min vän, tro icke på något kyrkomöte,
utan tro på Herrens Ord, som är öfver alla kyrkomöten. Hvad
hafva icke de Eornersk-katolska mötena utspunnit? och hvad
har icke kyrkomötet i Dordrecht frambragt, hvarifrån den
förfärliga huggormen, förutbestämmelse!!, lössläpptes? Man
kan tänka sig, att den fria viljan, som menniskan fått i
andliga ting, har varit en medelorsak till det onda;
följaktligen, att hon icke kunnat synda, om hon icke fått en sådan
fri vilja, men, min vän, stanna här och öfverväg, om väl
någon menniska kunnat skapas utan fri vilia i andliga ting
och dock vara menniska? Om den fria viljan fråntoges henne,
vore hon ju icke mer menniska, utan blott en bildstod, ty
hvaruti består fri vilja utom i förmågan att kunna vilja och
göra, tänka och tala i all ekenbarhet såsom af sig sjelf?
Emedan denna förmåga är menniskan gifven, på det att hon
skulle lefva som menniska, så sattes fördenskull två träd i
Edens trädgård, ett Lifvets träd och ett träd för kunskapen
om godt och ondt, och dermed betecknas, att hon af den
frihet, som hon fått, kunde äta af frukten från Lifvets träd,
och af frukten ifrån kunskapens träd örn godt och ondt.
490. Att allt, hvad Gud skapade var godt, är tydligt
af Skapelsebokens första kapitel, der det står skrifvet, vers.
10: 12, 18, 21, 25: »G-ud såg, att det var godt’», och versen
31: *Gfud såg allt det Han hade gjort, och se! det var ganska
godt». Samma sanning framgår äfven af menniskans första
tillstånd i paradiset; men att det onda uppkom ifrån
menniskan, synes af Adams tillstånd efter fallet, emedan han blef
utdrifven ur paradiset. Häraf är det klart, att om
menniskan icke fått fri vilja i andliga ting, så hade Gud sjelf
varit orsak till det onda, och icke menniskan, och följaktligen
måste Gud hafva skapat både det goda och det onda; men
att tänka, att Han skulle skapat äfven det onda, är
afskyvärdt. Att Gud icke har skapat det onda, fastän Han gifvit
menniskan fri vilja i andliga ting, och att Han aldrig gifver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free