Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN FBIA VILJÅJST. 553
Att menniskans Tilja och Förstånd äro i eller hafva
denna Fria Sjelfbestämmelseförmåga, men att
utöfningen af det onda såväl i den andliga som i den
naturliga verlden hålles medelst lagar inom
skrankor, emedan samhället i båda
verl-darne i annat fall skulle förstöras.
497 Att hvarje menniska har fri vilja i andliga ting,
kan man veta, när man blott gifver akt på sin tanke. Hvem
kan icke af frihet tänka på Gud, på Treheten, på Kärlek
och sin nästa, på tron och dess verkning, på Ordet och allt
det som kommer deraf? och, sedan man förvärfvat sig
teologiska kunskaper, hvem kan då icke tänka på allt särskildt,
eom hör dertill? Och hvem kan icke tänka, ja, äfven göra
slutsatser, lära och skrifva antingen för eller emot? Om denna
frihet fråntoges menniskan för ett enda ögonblick, skulle icke
då hennes tanke afstanna, tungan förstummas och handen
domna bort? Derför, min vän. kan du, om du blott vill,
förmedelst uppmärksamhet på din tanke förkasta och förbanna
det orimliga och fördömliga kätteri, som i denna tid har
infört i kristenheten en dödsdvala med hänsyn till den
himmelska läran om kärlek och tro och som en följd deraf också
med hänsyn till frälsning och det eviga lifvet. Att den Fria
Viljan har sitt säte i menniskans vilja och förstånd, kommer
af följande orsaker: 1. Emedan dessa två förmögenheter skola
först undervisas och omskapas och förmedelst dem de
menniskans båda förmögenheter, som göra, att hon kan tala och
handla. 2. Emedan dessa den inre menniskans båda
förmögenheter utgöra hennes ande, som lefver efter döden, och ej
står under annan lag än den Guddomliga, hvars hufvudsats
är, att menniskan skall tänka på lagen, göra den och lyda
den likasom af sig sjelf, ehuru det sker af Herren. 3.
Emedan menniskan till sin ande är midt emellan himlen och
helvetet, således mellan det goda och det onda och på grund
deraf i jemvigt och derför har fri vilja i andliga ting, se
475; o. f.; men så länge hon lefver i verlden är hon till sin
ande i jemvigt mellan himlen, och helvetet, och då är hon
nästan okunnig om, att hon närmar sig helvetet i den mån
hon afviker från himlen rill verlden. Detta vet hon dock
icke och är likväl icke okunnig derom, på det att hon
äfven i detta hänseende må vara i frihet och sålunda kunna
omskapas. 4. Emedan dessa två förmögenheter, viljan och
förståndet, äro tvenne mottagningsformer för Herren, viljan
för kärlek till Gud och menniskorna, och förståndet för vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
