- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
612

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

612 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.

Tredje Minnesvärdiglieten. Ali kärlek hos menniskan
utandas sin glädje, som gör att den kännes, och hon utandas
den närmast i anden och derifrån in i kroppen, och
menniskans kärleks glädje tillika med det behagliga i tanken utgör
dess lif. Menniskan känner dessa nöjen och behagligheter
blott dunkelt, så länge hon lefver i den naturliga kroppen,
emedan denna uppslukar och förslöar dem; men efter döden,
då den materiela kroppen är aflagd, och således andens
om-hölje eller beklädnad är undanröjd, då kännas och
förnimmas fullt hennes kärleks nöjen och tankes behagligheter och

- hvad som är underbart - de kännas stundom såsom olika
elags lukt. Deraf kommer det, att alla i den andliga
verlden ordnas i samfund efter sina kärleksarter, i himlen efter
de kärleksarter, som der äro rådande, och i helvetet efter dem
som der äro rådande. De slags lukt, i hvilka kärleks-nöjena
förvandlas i himlen, kännas alla såsom sådana dofter,
vällukter och ljufliga utdunstningar och behagliga förnimmelser,
som kännas i trädgårdar, blomsterparker, åkrar och skogar
om morgnarne under vårtiden; men de slags lukt, i hvilka
kärleks-nöjena vändas hos dem, hvilka äro i helvetet, kännas
såsom allehanda os, stank och röta, likasom dem hvilka komma
ifrån afträden och med sopor och träck uppfylda polar och

- hvad som är märkeligt - djeflarne och satanerna i
helvetet känna sådan stank såsom balsamiska dofter, välluktande
kryddor och rökverk, som vederqvicka deras näsborrar och
hjertan. I den naturliga verlden hafva också djur, foglar och
maskar fått förmågan att kunna sluta sig tillsamman efter
den lukt, som utgår från dem, men menniskan kan det icke
förr än hon bortlagt kroppen såsom en klädnad. Deraf
kommer det, att himlen är på det bestämdaste ordnad efter alla
olikheter i kärlek till det goda. På grund af denna motsats
är det mellan himlen och helvetet ett svalg, som icke kan
öfverstigas. Ty de, som äro i himlen, uthärda icke någon
lukt från helvetet, emedan den uppväcker äckel och
kräkning och hotar med vanmagt, om de draga den till sig. Det
samma vederfares dem, som äro i helvetet, om de öfverstiga
midten af detta svalg (och inandas vällukten från himlen).
Jag såg en gång en djefvul, som på långt håll såg ut som
en panter, och hvilken jag några dagar förut hade sett ibland
änglarne i den lägsta himlen, ty han besatt konsten att göra
sig sjelf till en ljusets ängel. Han gick öfver midtlinien
och stod emellan två oljeträd utan att känna någon för hans
lif besvärande lukt. Orsaken dertill var den, att inga änglar
voro närvarande, men så snart de kommo dit, fick han kramp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free