Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.
har sin upprinnelse, äfvensom ock hvad och hurudant
himlens nöje är, samt hvarifrån det har sin upprinnelse». Sedan
han hört detta, fördes han ned till den tredje flocken, der
de voro som undersöka verkningar, och som kallas
vetenskaper. Desse sade: »Stig ned till den nedre jorden och upp
till den öfre jorden, så skall du der förnimma och känna
himlens och helvetets nöjen». Men se! då remnade jorden
j U stycke ifrån dem, och genom gapet uppstego tre djeflar,
som symes glödande af deras kärleks lust, och emedan
änglarne, som voro i sällskap med den nykomne anden,
för-nummo, att de tre hade af Försynens skickelse uppstigit ur
helvetet, ropade de till djeflarne: »Kommen icke närmare, utan
berätten ifrån det ställe der I ären något om edra nöjen».
De svarade då: »I skolen veta, att hvar och en, han må nu
kallas god eller ond, är i sitt nöje; den så kallade gode i
sitt nöje, och den så kallade onde i sitt». Änglarne frågade
då: »Hvad är edert nöje?* »Det är»,nsvarade de, »nöjet af
att hora, hämnas, bedraga och häda». Änglarne frågade åter:
»Hurudana äro de nöjena för eder?» Härtill svarade de: »De
kännas för andra såsom stank af tarmuttömningar och af as,
och såsom stank ifrån rutten urin». Änglarne frågade åter:
»Äro sådana ting nöjen för eder?» »Ja», svarade
djeflarne, »de äro våra största nöjen». »Då ären I ju», sade
änglarne, »såsom de orena djur, som lefva uti dem». Om vi
äro, så äro vi», svarade de, »men sådant är ljufligheter för
våra näsborrar». Änglarne frågade vidare: »Kunnen I
berätta oss mera om edra nöjen?» »Ja», svarade djeflarne, »hvar
och en har lof att vara i sitt nöje, äfven det orenaste,
såsom man kallar det, blott han icke ofredar goda andar och
änglar; men som vi på grund af vårt nöje icke kunna annat
än ofreda dem, så blifva vi kastade i arbetsfängelser, der vi
lida hårdt. Förhindrandet och inskränkandet af våra nöjen
der, är det. som kallas helvetets qval, ty det medför också
en inre smärta». Då änglarne frågade dem, hvarför de ofreda
de goda, svarade de: »Vi kunna icke göra annat; det är
likasom ett raseri anfölle oss, då vi se någon ängel och känna
Herrens guddomliga strömning omkring honörn». Härtill sade
vi: »Då ären I ock såsom vilddjuren». Och genast, då
djeflarne sågo den nykomne anden tillika med änglarne, kom ett
raseri öfver dem, hvilket syntes likasom en eld af brinnande
hat, och på det att de icke skulle tillfoga dem någon skada,
blefvo de kastade tillbaka ned i helvetet. Derefter
syntes änglar som af ändamålen se orsaker och medelst
orsaker verkningar, och som voro i himlen öfver de tre flockarne;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
