Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM OMSKAPELSE ETC. 657
ens ett grand, men likväl ären I icke skapade till bildstoder,
utan till menniskor, på det att I skolen göra det af Herren
likasom af eder sjelfva; häruti allena består kärlekens och
trons ömsesidighet, och detta är hvad Herren bestämdt vill,
att menniskan skall göra Honom. Med ett ord, verken
eller handlen af eder sjelfva och tron, att det är af Herren,
då verken I likasom af eder sjelfva». Andarne frågade nu:
»Ar då förmågan att verka likasom af sig sjelf från skapelsen
nedlagd hos menniskan?» Härtill svarade ängeln: »Den är
icke nedlagd, ty att göra eller verka af sig sjelf tillhör Gud
allena, men den gifves oupphörligen, d. v. s., den tillägges
oupphörligen, och i den mån menniskan då gör det goda
och tror det sanna såsom af sig sjelf, är hon en himlens
ängel, men i den mån hon gör det onda och deraf tror det
falska, hvilket hon äfven gör likasom af sig sjelf, i samma
mån är hon en helvetets ande. I förundren eder öfver, att
man äfven gör det onda och tänker det falska likasom
af sig- sjelf; men I insen likväl, att- det verkligen är falskt, då
I bedjen att blifva bevarade ifrån djefvulen, så att han icke
må förföra eder, och att han ej må gå in uti eder såsom i
Judas och uppfylla eder med all orättfärdighet samt förstöra
både själ och kropp. Men hvar och en blifver skyldig, som
tror att han gör något af sig sjelf antingen det är godt eller
ondt, men den blifver deremot icke skyldig, som tror att han
göi det likasom af sig sjelf, ty om han tror, att det goda är
från honom sjelf, så tillvällar han sig sjelf det, som tillhör
Gud, och om han tror, att det onda är af honom sjelf, så
tillegnar han sig det, som tillhör djefvulen». Om Döpelsen
sade de, att den är en andlig tvagning, som är omskapning
och pånyttfödelse, och att barnet omskapas och pånyttfödes
när det såsorn vuxet gör det, som faddrarne hade lofvat på
dess vägnar, och detta löfte innebär två ting, nämligen
bättring och tro på Gud; ty först lofva de, att barnet skall
afsäga sig djefvulen och alla hans gerningar, och för det andra,
att det skall tro på Gud. Alla barn i himlen invigas till
dessa två förbindelser, men för dem är djefvulen detsamma
som helvetet, och Gud är Herren; dessutom är döpelsen ett
tecken inför änglarne, att menniskan är af kyrkan». När de
hörde detta, sade några ur flocken: »Detta förstå vi». Men
då hördes från sidan en röst, som ropade: »Vi förstå det
icke»; och en annan röst: »Vi vilja icke förstå det»; och då
man undersökte, hvarifrån rösterna kommo, upptäckte man,
att de kommo ifrån dem, som hade bekräftat sig i en falsk
tro, och som ville vara trodda såsom orakel, och sålunda
Den San. Kr Eel 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
