Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM T1LLEÅKNANDE. 695
hjerta» någon Gud, skall visas i det följande. De deremot,
som vilja herska utaf kärlek till nytta, vilja icke herska af
sig sjelfva, utan af Herren, emedan kärlek till nytta är af
Herren och är Herren Sjelf. Sådana menniskor anse derför
värdigheter endast såsom medel till att göra nytta, och på
grund deraf sätta de nyttan långt öfver värdigheterna; men
de förra deremot sätta värdigheterna långt framför det nyttiga.
Då jag öfvervägde dessa ting, sade en ängel ifrån
Herren: »Du skall nu genast få se och med egna ögon förvissa
dig om, huru denna helvetiska kärlek är beskaffad». Och
se! plötsligen öppnade sig jorden till venster, och jag såg
ifrån helvetet uppstiga en djefvul, som hade på hufvudet en
fyrkantig hatt, nedtryckt öfver pannan ända till ögonen; hans
ansigte var fullt af blemmor såsom i brinnande feber; hans
ögon hade ett grymt uttryck, och bröstet var oformligen
ut-sväldt; ur munnen utstötte han rök likasom från en ugn;
hans länder voro alldeles glödande, och i stället för fötter
hade han benknotor utan kött, och ifrån hans kropp
utdunstade en stinkande och oren värme. Då jag såg honom, blef
jag förskräckt och ropade till honom: »Kom icke närmare!
Säg, hvarifrån du är?» Han svarade med hes röst: »Jag är
ifrån underverlden och derstädes i ett samfund med två
hundra, hvilket är det allra förträffligaste af alla samfund, ty der
äro vi alla kejsares kejsare, konungars konungar, hertigars
hertigar och furstars furstar; ingen der är blott kejsare eller
blott konung, hertig eller furste. Vi sitta der på troners
troner och utskicka derifrån våra befallningar öfver hela
jordens krets och än vidare». Då sade jag till honom: »Kan
du icke inse, att du är vansinnig af inbillning om
öfverhöghet?* Härtill svarade han: »Huru kan du tala så, då det
alldeles synes för oss sjelfva att vi hafva sådan magt och
värdighet, och äfven våra samfundsbröder erkänna det?» Då
jag hörde detta, ville jag icke än en gång säga: du är en
vansinnig - emedan han yrade af inbillning. Och jag fick
veta att denne djefvul, då han lefde i verlden, endast varit
förvaltare i något hus, och att han då till den grad var
uppblåst i sin ande, att Han föraktade hela menniskoslägtet i
jemförelse med sig sjelf och hyllade den fantasien, att han
var mera ära värd än en konung och en kejsare. På grund
af detta högmod hade han förnekat Gud och aktat alla
kyrkans heliga ting som intet för sig, utan såsom något blott
för den dumma hopen. Slutligen frågade jag honom: »Huru
länge berömmen I två hundra eder sjelfva sins emellan?» »I
evighet», svarade han, »men de af oss, som plåga andra der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
