- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
810

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

810 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.

767. Den menniska, som lefver i tro på Herren och i
kärlek mot sin nästa är kyrkan i synnerhet, och kyrkan i
allmänhet består af sådana menniskor. Det är ett
förundrans vardt förhållande, att hvarje ängel skådar Herren
framför sig, huru han än vänder sig med sin kropp och sitt
ansigte; ty Herren är änglahimlens sol, och det är denna som
synes för deras ögon, då de äro fördjupade i andlig
betraktelse. Likaså förhåller det sig här i verlden med en
menniskas andliga syn, när kyrkan är uti henne; men emedan den
andliga synen då beslöjas af den naturliga synen, som de
öfriga sinnena bedårande smickra - emedan deras föremål
äro sådana ting som höra till kroppen och verlden - så är
hon alldeles okunnig om detta sin andes tillstånd. Att
änglar och goda menniskor se Herren framför sig, hvarthän de
än vända sig, har sitt ursprung derifrån, att allt sant hvaraf
visdom och tro komma och allt godt hvarigenom kärlek och
menniskokärlek utöfvas, äro från Herren och äro Herrens
hos dem; hvarje visdomssanning är derför likasom en spegel,
hvaruti Herren ses, och allt kärlekens goda är Herrens bild.
Häraf kommer detta underbara. Men en ond ande deremot
vänder sig beständigt bort ifrån Herren, och skådar städse
till sin kärlek, och detta äfven hvart han än vänder sin kropp
och sitt ansigte; orsaken härtill är den samma, fast i omvändt
förhållande; ty allt ondt är i någon form en bild af dess
rådande kärlek, och det falska som kommer deraf framställer
denna bild likasom i en spegel. Att något dylikt äfven är
inplantadt i naturen, kan man inse deraf, att somliga växter
- likasom för att kunna se solen - sträfva upp i
höjden öfver gräs och buskar, som omgifva dem; likaledes
också deraf, att några af dem vända sig åt solen från dess
uppgång till dess nedgång för att sålunda komma till mognad
under hennes öfvervakande. Jag tviflar icke heller på att
ju i hvarje qvist och gren af hvarje träd innebor ett lika
bemödande och sträfvan, men emedan de icke hafva
spän-gtighet till att böja och vända sig, så uteblifver handlingen.
Det är väl kändt bland naturforskare att äfven alla
vatten-hvirflar och oceanvågor af sig sjelfva kringföras efter solens
vanliga gång. Huru mycket mer skulle icke denna andliga
kraft påverka menniskan, som är skapad till Guds bild, om
hon icke genom gåfvan af en fri vilja vände detta
bemödande och denna sträfvan - som äro henne af Skaparen
medfödda - åt annat håll! Denna sträfvan kan ock liknas
vid tillståndet hos en brud, som ständigt bär något af
brudgummens bild för sin andes syn, ty hon ser honom i hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0832.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free