Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
826 DEN SANNA KEISTNA RELIGIONEN.
delse, och då ingen af de fyra ofvannämda kyrkorna har
varit i denna sanning, så följer, att det efter dessa fyra
kyrkorna skall följa en, hvilken skall känna och erkänna en Ende
Gud. Guds Guddomliga kärlek hade ej annat till ändamål,
då Han skapade verlden, än att förbinda menniskan med Sig
Sjelf och Sig Sjelf med menniskan och således bo med
menniskan. Att de förra kyrkorna icke voro i sanningen, är
klart deraf, att den Äldsta kyrkan, som var före Floden,
dyrkade en osynlig Gud, med hvilken ingen förbindelse är
möjlig; likaledes var det med den Gamla kyrkan, som var efter
Floden. Den Israelitiska kyrkan dyrkade Jehovah, som i Sig
Sjelf är en osynlig Gud, 2 Mos. 33: 18-23, men under
mensklig form, som Jehovah Gud iklädde sig medelst en
ängel, och hvaruti Han syntes för Moses, Abraham, Sara,
Hagar, Gideon, Josua och stundom för profeterna, och denna
menniskoform förebildade Herren som skulle komma, och
emedan denna form var förebildande, så blef ock allt och
hvarje ting, som hörde till deras kyrka, förebildande. Man
vet nämligen, att offren och det öfriga af deras Gudstjenst
förebildade Herren, som skulle komma, och att de blefvo
afskaffade då Han kom. Den fjerde kyrkan, som blifvit
kallad den kristna, har väl med munnen erkänt en Ende Gud,
men i tre personer, af hvilka hvardera särskildt eller för sig
skulle vara Gud, och således erkände hon en delad trehet,
icke förenad i en enda person; följden häraf blef den, att
en föreställning om tre Gudar har fäst sig i sinnet, ehuru
man med lapparne säger, att det är En Gud. För öfrigt
påstå eller inprägla kyrkans lärare af sjelfva sin lära, som de
hafva tillagat efter det Nicenska mötet, att man skall tro
på Gud Fadren, Gud Sonen och Gud den Helige Ande, alla
osynliga, emedan de voro till före verlden, i ett lika,
Guddomligt väsen; och likväl är, såsom förut är sagdt, ingen
förbindelse möjlig med en osynlig Gud; ty de veta ännu icke, att
Gud, som är En och osynlig, har kommit till verlden och
antagit Menniskoväsen, icke allenast för att återlösa
menniskorna, utan äfven för att blifva synlig, och således kunna
förbinda sig med dem: det står nämligen skrifvet: »Ordet var
hos Gud, och Gud var Ordet, och Ordet blef kött», Joh. 1: l,
14, samt hos Esaias, 9: 5: Ett barn är oss födt, en Son är
oss gifven, hvars namn är ?riid, Hjelte, Evighetens-Fader», och
hos Profeterna säges på flerfaldiga ställen, att Jehovah Sjelf
skulle komma till verlden och blifva återlösare, hvilket Han
ock blef i det Menniskoväsen som Han antog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
