Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TIDEHVARFVETS FULLÄNDNING ETC. 843
Btåndaktigare än andra, så att de kunna kallas sjelfva
ståndaktigheten, och låta sig icke bortföras af några
spetsfundigheter eller bedrägligheter eller af mörker, förorsakadt af
falska slutledningar eller af bakvänd syn af blotta bekräftelser;
ty de blifva mera skarpsynte än förr.
803. De lärde, som äro lärare i deras skolor, studera
flitigt den nuvarande trons mysterier, i synnerhet de ibland’
dem, som kallas Coccejaner, och då läran om
förutbestämmelse oundvikligen födes af dessa mysterier, och denna lära
dessutom blef stadfäst af det Dordrechtska mötet, så insås
och inplantas den äfven likasom ett frö i åkern, taget af
hvad slags träd som helst. Häraf kommer det, att
lekmännen tala sins emellan mycket om förutbestämmelse, men på
olika sätt; somliga omfatta den med båda händerna, andra
blott med en hand och le deråt, andra kasta den bort som
en huggorm; ty de känna icke de trons hemligheter, af
hvilka denna orm är utkläckt. Orsaken till, att de icke känna
dessa hemligheter, är den, att de äro sysselsatta med sina
handelssaker, och den trons hemligheter beröra visst nog de*
ras förstånd, men intränga icke deri, och derför är läran om
förutbestämmelse ibland lekmännen och äfven ibland
presterna såsom en menniskobild, satt på en klippa i hafvet
med en stor snäcka i handen, glänsande likasom af guld,
och vid hvars åsyn somliga förbiseglande skeppsbefälhafvare
fälla segel för att visa heder och vördnad, medan somliga
endast blinka med ögonen deråt och helsa, och andra hvissla
deråt såsom åt något löjligt. Den är ock såsom en o^änd
fågel ifrån Indien, som satt sig på ett högt torn;
somliga svärja på att det är en turturdufva, somliga gissa att det
är en tupp, och andra bedyra och ropa: det är säkerligen
en uf.
804. Holländarne kännas lätt ifrån andra i den andliga
verlden, emedan de synas i lika kläder som i den naturliga
verlden, blott med den skilnad, att de som hafva antagit den
andliga tron och lefvernet, hafva finare kläder. Att de
synas i lika kläder, kommer deraf, att de ståndaktigt förblifva
i sin religions grundsatser, och i den andliga verlden äro
alla klädda i öfverensstämmelse med dessa grundsatser;
derför hafva de som der äro i Guddomliga Sanningar hvita
kläder af byssustyg.
805. De städer i hvilka Holländarne bo äro på ett
egendomligt sätt vaktade; alla deras gator äro täckta, och
försedda med portar, för att de icke må blifva sedda ifrån
de omkring liggande klipporna och kullarne. Detta göra de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
