Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wasa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angeklagt worden war jag fick snart reda på
vad jag var anklagad för. 2. varför, t. ex. ~
stehst du so stumm da? ~ schreit ihr? F vad
skriker ni för? 3. i utrop vad, hur, så, t. ex.
~ mich friert! o, ich mich freue! Gott, ~
habe ich dich lieb! ~ du töricht bist! Ach oj!
prat! dumheter! B. i fören. med subst. el. neutr.
adj. 4. vad. nu Teufel (Henker)? vad tusan?
~ Wunder, daß er mich interessierte? vad
var det att undra på att han intresserade
mig? auf ~ Art? föråidr. på vad sätt? zu
nu Ende? föråidr. i vilken avsikt? man weiß,
wes Geistes Kind er ist man vet, vad (vars)
andas barn han är; ~ hat er Gutes getan?
vad gott har han gjort? ~ haben denn Ydie
Juden Vorteils ? föråidr. m. gen. vad vinning ha
då judarna? 5. ~ für ein]er (-e, -es), ~ für
[ein (eine, ein)], pi. ~ für [welche] vad för
[en (ett, ena)], vad, vad för slags, vilk|en,
-et, -a, t. ex. ~ für Wein? ~ für ein Brief?
~ haben wir heute für e-n Wind? o, für
Briefe? von oj für Brief en sprichst du? ~
bin ich für ein Dummkopf gewesen! en sån
dumbom jag var! ~ war das für ein Platz
für e-n Redner! vilken plats var det icke
för en talare! ~ meinen Sie, ~ sie für
Bedingungen machte? vilka villkor tror ni hon
gjorde? II. indef (jfr etwas) (ibland skrivet ’was)
något, någonting, t. ex. wenn wir o, zu essen
hätten, das ist o, anders, ich will dir o,
sagenlerne oj, so kannst du Das ist recht
nu el. ~ Rechtes F ironiskt jo, det var också
något att skryta över. III. rel Cl) utan korrelat vad
[som], det som, t. ex. ich fand bald, ~ ich
suchte, tun Sie, nu Ihnen beliebt, ~ mich
betrifft. Früh üb’ sich ~ ein Meister werden
will den som vill bli en mästare måste
börja i tid; ~ mir von Büchern in die Hände
kam verschlang ich heißhungrig alla böcker
jag kom över slukade jag begärligt; lauf o>
du laufen kannst spring allt vad du orkar;
nu für Mittel sie auch haben vilka medel de
än ha; ~ mein Schwiegersohn ist, der ist
botanischer Professor F min måg är professor
i botanik; 6) syftande på neutralt pron. el.
substanti-viskt neutralt adj. som t. ex. es, das, dies,
dasjenige, dasselbe, etwas, nichts, alles, manches,
viel, wenig oj, das Einzige, Erste, Mindeste,
Wenigste etwas Gutes, Schönes, Schlechtes
o>, es bleibt bei dem, ~ ich sage. Man ist
selten mit dem zufrieden, o> man hat man är
sällan nöjd med vad man har; c) sjftande på
innehållet i en hel sats vilket, något SOm, t. ex. er
bettelt, o, ich nicht tue, er ist Prediger, oj
auch sein Vater war, er ist reich, o, ich nicht
bin; d) syftande på subst. ᚼ som (jfr der, welcher).
Wasa m -[s] - npr Vasa.
Wasch, I. m -es 0, se Gewäsch. II. f O dial., se
Wäsche, -amber, m -s -[n] miner, bärnsten,
-anlage, /*-», -anstalt, f -en
tvätt|anstält, -inrättning. -anzug, m -[e]s -e† tvättkostym.
-apparat, m -[e]s -e 1. tvättmaskin. 2. ⚙
vask-apparat. -balge, f -n, se -faß. -ban!i,f-ef
tvättbänk. w~bar,atvättbar. ~e Handschuhe
tvätt[skinns]handskar. -bär, m zool. Procyon
lotor tvättbjörn, -becken, n tvätt|bäcken, -fat;
sköljvattensbehållare i kat. kyrka, -blau, n-s ⚙
blåelse. -bleue!, m klappträ, -bluse, f -n
tvättblus. -bock, m -[e]s -e† tvättställning,
-boot, n -[e]s -e ung. flytande klappbrygga,
-bord, m -[e]s -e vattenback. -bottich, m
-[e]s -e bykkar, tvätt|bunke, -så. -brett, n
-[e]s-er tvättbräde; boktr, vaskbräde. -biihne,
f -n ⚙ gruvt. vaskhärd. -bürste, f -n typ.
vask-borste. -bütte, f -n tvättbalja, -e, f -n dial.
1. se Wäsche. 2. se Schöpfe 2. 3. se -weib.
Wäsche, f -n 1. tvätt[ning], byk, t. ex. morgen
haben wir große o,, die Hemden sind in der
oj. In die ~ geben el. senden lämna (sända)
till tvättning (byk); in die ~ legen lägga på
byken; das Zeug läuft in cler ~ ein tyget
krymper i tvätten; seine Frau ging oft in
~ hans hustru gick ofta bort på tvätthjälp.
2. tvätt, tvätt-, byk|kläder, linne, t. ex. reine,
schmutzige oj, die schmutzige ~ waschen.
Reine ~ anziehen taga rent linne på sig; die
~ wechseln byta underkläder; die oj
nach-waschen tvätta upp kläderna. 3. gruvt. ä)
vaskning; b) vaskverk. -ausstattung, f -en,
-aussteuer, f -n linneutstyrsel, -beutel, m
tvättpåse. -boden, m -s -[†] torkvind.
waschecht, a tvättäkta. ~er Stoff tvättyg.
Wäschellelnsprenger m tvättstänkare, -fabrik,
f -en linnefabrik, -geschäft, n -[e]s -e
linnemagasin; herrekiperingsaffär. -Industrie, f -n
linneindustri.
Waschjjeinrichtung, f -en tvättanordning,
-eisen, n -s O ⚙ utvaskat järn.
Wäscheilkammer, f -n rum för linneförråd,
linnekammare, -kiste, f -n linnelåda.
-klammer, -kluppe, f -n klädnypa.
Wasche|, m -s - badare.
Wäschemange[l], f -n [kläd]mangel.
wasch|en, wäsch[e]st wuschest wüschest
gewaschen tr o. refl sich ~ 1. tvätta, byka, t. ex. ein
Kind, sich oj, e-m [sich) das Gesicht oj, e-n
rein högre språk två. Sich (dat.) die Gurgel
~ F fukta strupen; ich -e meine Hände in
Unschuld jag tvår mina händer; e-m den
Kopf ~ F ge ngn huden full; sie wäscht für
die Leute hon hjälper folk att tvätta (byka),
hon går bort på tvätt-, byk|hjälp; das hat sich
gewaschen F det är förträffligt (utmärkt); e-e
Arbeit die sich gewaschen hat ett utmärkt
(gediget) arbete; e-e Bibliothek die sich
gewaschen hat ett bibliotek som tål att se på.
2. ⚙ gruvt. vaska, t. ex. Erze o,; typ. vaska.
3. se klatschen 4., schivatzen. \Noj, n -s O 1.
tvättning. Zum ~ schicken (geben) lämna
till tvätt[ning]. 2. högre språk tvagning. 3. ⚙
vaskning.
Wäschellnäherin, f -nen linnesömmerska, -r, m
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
