Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wirkungsart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[och] stora verkningar, ordspr. liten tuva
stjälper ofta stort lass; nen hervorbringen (tun)
» åstadkomma i (göra) verkningar; n auf etw.
(ack.) ausüben (hauen) utöva (ha) verkan på
ngt; ohne n utan verkan (effekt), förgäves.
Wirkungsilartr/-en verkningssätt, sätt att
verka. -bereich, m -[e]s räckvidd, w-fähig, a
verksam, effektiv, -fähigkeit, f O
verkningsförmåga, effektivitet, -feld, n -[e]s -er
1. ⚙ verksamt fält. 2. o. -gefciet, n -[e]s -e
verksamhets|fält, -område, -grad, m -[e]s -e
verkningsgrad, -kraft, f O verknings|kraft,
-förmåga, -kreis, m -es -e verknings-,
verksamhetskrets. w-los, a verknings-,
resultat|-lös, utan verkan, ineffektiv, -losigkeit, fi ⚙
verknings-, resultat|löshet,ineffektivitet.
-ra-, di|us, m -us -en verkningsradie, w-reich, a
; verknings-, resultat|rik. -schießen, n art.
verkningsskjutning. -sphäre, fi-n fys.
verkningssfär. -vermögen, n, so -kraft, w-voll, a
verkningsfull, -weise, f -n, se -art. -zeit, f
verkningstid.
Wirkllware, fi -n virkad vara. -werk, n -[e]s -e
koll. virkade varor.
Wirler [i], m -s - sty. majsmjölskaka.
Wirr, a 1. virrig, oredig, konfys, brokig, nes
Durcheinander [brokigt] virrvarr, kaos, oreda,
röra; nen Blickes med vild[a] bliek[ar]; ne
Reden führen tala virrigt; ein ner Traum
en oredig dröm; ne Worte virriga
(förvirrade) ord, oredigt tal; n im Kopfi virrig
(oredig) i huvudet, yr i mössan; ~ laufen -i» om
ratt spela. 2. trasslig, hopfiltad, tovig, nes
Haar rufsigt (tovigt) hår.
Wirr‖bund, n -[e]s -e knippa kort halm. B, f -n
1. virrvarr, oreda, trassel. 2. vani. nn
för-, veckling[ar], tvist[igheter]: oroligheter, t. ex.
die politischen nn. 3. labyrint, irrgång. 4. se
Maulwurfsgrille, w-jen, -te ge-t o. geworren
,1. tr. Etw. durch (in, unter) einander (aok.) cw
trassla in (ihop) ngt, förvirra (bringa oreda
i) ngt, kasta ngt huller om buller; etw. aus
v einander n reda ut (upp) ngt; sich in
einander n trassla in sig; äv. e-n n göra ngn
förvirrad. II. refl. Sich n trassla in (till) sig;
bli förvirrad (virrig). III. intr [å] [förvirrat]
fara omkring. Irren und n fara om
varandra. -en, n -s O in-, tilltrasslande, -garn, n
-[e]s -e trassligt garn. -haar, n -[e]s -e oredigt
(tovigt) hår. -heit, f O förvirrat (oredigt)
tillstånd, virrighet, oredighet. W-ig, a 1. virrig,
oredig, konfys. 2. se w-isch. w-isch, o
för-, ryckt, fnoskig, ej riktigt klok. -köpf, m -[e]s
-e† 1. huvud (människa) med tovigt hår,
lurvhuvud. 2. oredigt (oklart) huvud;
förvirrad (oredig) hjärna, w-köpfig, a 1. tovig i
håret. 2. «e lo-isch, w-lich, a ostadig, -ling, m
-s -e, se -kopfi2. -nis, f -se, -sal, n -[e]s -e, se -e.
w-sälig, se wirr, -säligkeit, fi -en. se -e. w-sam,
a virrig, förvirrad, -schwamm, m bot. Dædaiea
- slingerticka. -seide, f -n trassligt silke, lösa
» silkesändar. -spule, f -n tilltrasslad spole
[garn]. -stroh, n -[e]s löshalm. -ung, f -en
breda, trassel* förveckling, w-voll, a full av
/förvirring (oreda), -warr, m -s O virrvarr,
- oreda, förvirring, kaos; förvirrat larm (bråk).
* -zöpfe, pl bot. erineumbildning.
wirsch, se univirsch.
Wirsch m -es -e, Wirsing, m -s -e, Wirsingkohl,
m bot. Brassica oieracea sabauda virsing-, savoj|kål.
Wirst, se werden.
Wirt m -[e]s -e (dim. -chen, -lein) 1. hus|fader,
-bonde; hus-, hemmans|ägare. 2. äkta man
(make). 3. [hus-, hyres-, värdshus]värd; värd
för gäster. Seine (die) Rechnung ohne den n
machen göra upp räkningen utan värden; den
n machen vara värd, sköta värdskapet; Ydie
ne der Schenke ibi. värdfolket (värden och
värdinnan) på krogen. 4. hushållare, t. ex. em
guter, schlechter n. 5. ᚼ lantbrukare, bonde.
6. zool. värddjur, w^bar, a om trakt el. plats
be-boelig, inbjudande, gästvänlig.
Wirtel m -s - 1. spinn, sländtrissa. 2. bot. krans,
-bein, n -[e]s -e anat. språngben, -echten,
zool. Anguidæ ormslår. w^förmig, Wr>-ig, a bot.
kransformig. -Scheibe, f -», se Stufenrad.
wirtllen, -ete ge-et I. intr [h] driva
värdshusrörelse. II. trr se ben. W-in, f -nen 1.
värdinna, husfru. 2. god, dålig hushållerska, ekonom.
t— jfr Wirt 1—4. W-innen|pflicht, f -ea
värdinneplikt. -lich, a 1. sparsam,
hushållsak-tig. 2. gäst|fri, -vänlig. 3. se -bar. 4.ne
Pflichten värd[inne]plikter. W-lichkeit, /01.
sparsamhet, hushåll|ning, -saktighet. 2.
gäst|-frihet, -vänlighet. 3. beboelighet,
gästvänlighet. W-pflanze, fi -n bot. värdväxt, -sam, o, se
-lich 2. W-sjbube, m -n -n
kypare.-Wirtschaft, f -en 1. hushåll, t. er. ich habe in
der n zu tun. E-m die n führen (besorgen)
sköta hushållet åt (hushålla för) ngn; é e
eigene n gründen sätta bo, bilda hushåll; es
sind vier nen im Hause det är fyra familjer
i huset; sie geht ganz in ihrer n auf hon går
alldeles upp i sina hushållsbestyr; der n
vorstehen sköta hushållet; die ganze n F hela
bunten. 2. lantbruk. Die n lernen lära
lantbruk; freie n fritt åkerbruk. —jrr
Landwirtschaft. 3. hushållning, ekonomi, förvaltning,
skötsel, drift, rörelse. Die n gut verstehen
vara en god hushållare. 4.
restaurang-rvärds-hus|rörelse, värdshus, restauration. 5. väsen,
tillställning, buller, liv, leverne. Reine n
machen göra rent hus; e-e schöne (saubere) n
anrichten ställa vackert till; e-e tolle n ett
vilt liv (spektakel); er macht immer so vißl
n han är alltid så bråkig (bullersam) av sig.
Wn]en, -ete ge-et I. intr[K] 1. hushålla,
sköta (förvalta) hushåll (lantbruk, affär o. d.).
Auf e-m Gut n sköta ett gods. 2. hushålla,
vara ekonomisk (hushållsaktiga Gut n vara
en god hushållare, vara ekonomisk; schlecht
n inisshushålla; aus dem vollen n leva iöver-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
