Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kärlekens förswar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
och skönt, mycket som är stort och ädelt; men det förblifwer icke. Allt
som är i werlden, ögonens begärelse, köttets begärelse, lefwernets högfärd,
warar blott en kort tid. Älska derför icke werlden. Ingenting af hwad
hon har att gifwa är wärdt en odödlig själs lif och hela hängiswenhet.
Den odödliga själen mästc hängifwa sig ät nägot, som sjelft är odödligt.
Och de enda odödliga tingen finna wi uppräknade i versen: "Nu för-
blifwa tro, hopp, kärlek, dessa tre: men störst ibland dem är kärleken".
Somliga tänka, att en tid skall komma, dä twä af dessa tre ting
skola förswinna, nämligen tron för äskädningen och hoppet för ätnjutandet.
Men aposteln säger icke sä. Wi weta ännu blott föga om tillståndet i
det kommande lifwet. Men ett är dock witzt, nämligen att kärleken skall
förblifwa. Gud, den ewige Guden, är kärlek. Eftersträfwa derför denna
ewiga gäfwa, detta enda, om hwilket du kan wara fullt wist att det kom-
mer att bestä, det mynt som skall wara gängbart i universum, dä alla
andra mynt äro wärdelösa och odugliga. Du kommer att hängifwa dig
ät mänga ting; gif dig först ät kärleken. Behäll tingen i ett rätt för-
hällande till hwarandra. Ja, häll tingen i ett rätt förhällandc till
hwarandra. Lät åtminstone wärt första stora lefnadsmäl wara att fä
det sinne, som sätt sitt förswar i detta kapitel, det sinne — Kristi eget
sinne — hwars kärna kärleken är.
Jag har sagt att kärleken är ewig. Har du gifwit akt pä, huru
beständigt Johannes förbinder kärleken och tron med det ewiga lifwet?
Dä jag war barn, fick jag icke lära, att "Gud sä älskade werlden, att
han utgaf sin ende son, pä det att hwar och en, som tror pä honom,
icke skall förgäs utan hafwa ewigt lif". Hwad jag fick lära war — jag
minnes det sä wäl —, att Gud älskade werlden sä, att om jag förtrö-
stade pä honom, skulle jag fä nägot som kallades frid, eller jag skulle fä
ro, jag skulle fä glädje och trygghet. Men hwad jag sjelf mäste leta
mig till war, att hwar och en som tror pä honom — det är, hwar och
en som älskar honom, ty tron är endast en följd af kärleken — har
ewigt lis. Evangelium bjuder människan pä lif. Bjud aldrig människor
blott pä en smula evangelium. Bjud dem icke endast pä glädje eller
frid eller trygghet. Förkunna för dem, huru Kristus kom för att gifwa
människorna ett rikare lif, än de hade, ett lif öfwerflödande pä kärlek,
och derför öfwerflödande pä frälsning för dem sjelfwa och rikt pä företag
till werldens hjelp och frälsning. Endast dä kan evangelium fä makt
öfwer hela människan, kropp, själ och ande, och öfwa sitt inflytande pä
hwarje del af hennes natur och tillfredsställa hwarje hennes behof.
Mänga evangelii förkunnare wända sig allenast till en del af människans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
