Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och får bland gröna grenar gunga
i vårens första solskensdar.
Och nu —? Se, festens kronor glimma
och dansmusiken jubla hörs,
men i två hjärtan denna timma
en bortglömd sträng helt sakta rörs.
Vackra, milda höst, som kring min boning faller,
genom rutan kastar gula strålars flod,
öfver min verandas balustrad och galler
låter vildvin forsa som en ström af blod —
Vackra, milda höst, hur sällsamt underbara,
sällsamt veka röster tala genom dig,
när mot aftonluft, den genomskinligt klara,
skogarna i guldglans mörka teckna sig!
Liksom höstsol mognar ädel, eldig drufva,
tanken vinner klarhet i ditt gyllne ljus —
känslor, en gång bittra, vika för den ljufva,
djupa ro, som hösten spinner kring ditt hus.
Du, som aldrig hoppats på en smula lycka,
utan drefs af vårstorm redan hemlös ut —
du skall kanske se en eftersommar smycka
dina nakna rum med sol och blom till slut.
Lifvets brittmässommar, du är kort, men fager! —
i ett ögonblick du liksom samlar allt.
Vårens vilda längtan i din bleka dager
famnar, bytt i vemod, någon ljuf gestalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
