Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Copperfield
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
David Copperfield
Så som detta äktenskap skildras i David Copperfield är det
visserligen vad vi vant oss att kalla ett dockhem. Men till att
börja med har man intrycket att båda de gifta kontrahenterna
egentligen rymmas bra i sitt lilla dockskap och att ingendera
har någon lust att bryta sig ut ur det. Antagligen skulle
Dickens också ha fortsatt och låtit det hela förbli en sorglös
och uppsluppen lek, om inte bitanken på hans eget äktenskap,
som sedan länge gnisslat i fogarna, blandat sig i hans skild-
ring. Det finnes ett par allvarliga sidor, då David söker intres-
sera Dora för Shakespeare, som han läser högt för henne,
under det att hon blir uttråkad. Han försöker tillfälligtvis
meddela henne några små bitar bildning och sunt förnuft, men
hon rycker till och reagerar. Så småningom kommer han till
insikt om att Doras förstånd är så utbildat som det överhuvud
har möjlighet att bli, att han bara tröttar henne och sig
själv genom att spela vis. Han köper ett vackert halsband åt
knähunden Jip och ett par örringar åt Dora själv och lovar
att sluta med att vidare utbilda henne. ”Det är ju bättre att
jag är dum än ledsen”, säger Dora resignerat, och David
svarar: ”Det är bättre att du bara är Dora än något annat
i världen.”
Därmed är det goda förhållandet återställt till det yttre,
men David fortsätter att lida av att vara förnuftig på egen
hand: ”Den gamla olyckliga känslan genomträngde mitt liv.
Den hade blivit djupare, ifall den alls hade förändrats, men
den var lika dunkel som någonsin och tonade för mig som
en sorgsen musik, svagt hörd om natten. Jag älskade innerligt
min hustru och var lycklig, men den lycka jag en gång dunkelt
hoppats på var inte den lycka jag njöt, och alltid var det
någonting som fattades.”
Han ångrar att han valt fel hustru därför att han, da han
gifte sig med Dora, ännu hade ett ”ouppfostrat hjärta” och
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
