Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bleak House och Hårda tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bleak House och Hårda tider
bankstöld inträffar, som Gradgrinds son gjort sig skyldig till,
tar Bounderby för givet att Stephen begått den. Stephen Black-
pool är Dickens’ språkrör för en försoning mellan arbets-
givarna och arbetarna. Han får också ge uttryck åt Dickens’
missnöje med Manchesterliberalismen och dess paroll att låta
arbetsmarknaden sköta sig själv och med den torra national-
ekonomiska dogmatism som bara räknar med människor som
siffror eller maskiner.
Vad Dickens yttrar genom Stephen Blackpools mun är ett
förord för en human och vidsynt socialpolitik. Men det blir
barockt genom den hjärtats enfald och den tafatthet i ut-
trycken som han utrustar Stephen med. Med all sin barnslighet
såg dock Dickens betydligt klarare på den sociala frågans
innebörd än många samtida som gycklade med Hard Times
och såsom Macaulay beskyllde dess författare för ”trumpen
socialism”. Vad han saknade var verklig kontakt med arbetar-
världen, och han kunde därför inte få någon rimlig dager
över sina figurer därifrån. Så länge indignationen höll honom
varm, skrev han bitande hård satir. Gradgrind och Bounderby
behöva inte skämmas vid sidan av Dickens’ andra stora
gestalter, även om de äro genomförda typer och inte ha de
mjuka nyanser som man annars är van att finna hos Dickens.
När han skulle skildra figurer, som hade hans medkänsla,
bröts den swiftska stilen i boken, och naturligtvis särskilt när
han skulle teckna Stephen Blackpool och dennes kvinnliga
själsfrände Rachael.
Hårda tider, som inte blev någon riktig framgång, är
Dickens’ enda moderna arbetarroman. Men han skulle åter-
upptaga samhällskritiken i Lilla Dorrit och i historisk dräkt
ge sin politiskt-sociala förkunnelse i Två städer.
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
