- Project Runeberg -  Dickens och hans romaner /
230

(1947) [MARC] Author: Martin Lamm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ålderdomsåren och de sista romanerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ålderdomsåren och de sista romanerna
Här i Norden har Paul Rubow gripit in med en artikel ännu
så sent som 1938. Att helt överskåda den rikhaltiga littera-
turen om Edwin Drood är ogörligt, redan därför att den till
stor del finnes i här ej tillgängliga böcker och tidskrifts-
artiklar. Men man kan ej låta bli att behandla den i samband
med romanen, därför att hela denna kampanj på ett slående
sätt belyser den omvandling, som Dickens’ romaner genom-
gått.
Chesterton säger på tal om Edwin Drood: ”Dickens började
med att fullända den gamla reseromanen, och han slutade med
att uppfinna den nya detektivhistorien.”
Det är sant att reseäventyren bilda det väsentligaste inslaget
i Dickens’ tidigare romanintriger, fastän redan Oliver Twist
är en kriminalroman som huvudsakligen sysslar med för-
brytare och deras uppspårande. Dickens gick här i gamla
fotspår, som över den bulwerska romanen leda tillbaka till
1700-talets skräck- och rövarromaner. Den moderna detektiv-
historien i den form Chesterton själv praktiserat den hade
redan ”uppfunnits” av Poe, och detektiver förekomma i Dom-
bey och Son och i Dickens’ tidigare noveller.
Däremot är det riktigt, att Dickens’ romaner gradvis släppt
sitt intresse för landsvägsäventyren och de humoristiska karak-
tärerna för att i stället ägna mera uppmärksamhet åt intrigen.
Att brottmysterierna därvid kommo i förgrunden är ett tids-
drag. I Frankrike var Sue vid denna tid det stora namnet,
och i England hade Wilkie Collins vunnit framgång genom
romaner, där avslöjandet av brottsliga hemligheter var det
spännande momentet.
Då Dickens kallade romanen The Mystery of Edwin Drood
tänkte han nog närmast på frågan om vem som är mördaren
av den föräldralöse Edwin Drood. Emellertid pekar den del
av romanen som fullbordats så tydligt på att hans onkel och
230

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dickens/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free