Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
innehåll. Gent emot formalisternas ståndpunkt ställer
Heidenstam (i Inbillningens logik) vad han kallar
inbillningsnaturalisternas. En sådan uppfattning, som sätter poesiens värde
i den genom fantasien förmedlade stämnings- och idéhalten
omedelbart återgiven i bild och motsvarande språkligt uttryck,
är tvivelsutan också defl^ riktiga.
Den ensidiga innehållsestetiken kunde icke värja sig för
den konsekvensen, att det moraliska blev måttstocken —
huru nu »moralen» av diktaren uppfattades, med gängse
begrepp eller med en mer eller mindre radikal omvärdering.
Härmed var fritt spelrum lämnat åt tendensdiktningen. Ja,
man fördes i grunden tillbaka till förflutna tidevarvs
längesedan övervunna ståndpunkt, som innebär, att det nyttiga
eller förståndsmässiga (rationella) vore poesiens värdemätare
och tillika dess försvar: poesien skulle gagna på ett behagligt
sätt eller ge »sunt förstånd i prydliga verser», didaktiken
kom i högsätet och icke ens den torraste lärodikt kunde
utestängas. De stora och upphöjda ämnena uppmuntrades;
vi känna dem från det adertonde århundradets akademiska
period: ålderdomen, själens styrka, ett odödligt namn,
religionens nödvändighet för samhällens bestånd o. s. v. Man
må jämföra en visa av Bellman med en versifierad kria av
t. ex. N. L. Sjöberg, och man skall genast finna det orimliga
i den ensidiga innehållsvärderingen. På tal om den historiska
konsten ha vi också sett detsamma. Har poeten icke
förmått att ge kraft och rikedom av inre liv, bli idéerna torra
abstraktioner och vilket upphöjt ämne som helst faller
samman till fnöske i stället för att bli en tändande gnista.
Men finnes detta inre liv och idéerna ha fått ett fullödigt
dikteriskt uttryck, så kunna även didaktiska eller tendentiösa
verk äga estetiskt värde. Emellertid kan detta värde så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
