Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Det omedvetna arbetet får sin största betydelse på de
tidigare stadierna av en dikts tillkomst; där spelar också
känslolivet, som väsentligen vilar i det omedvetna, sin
största roll. Detta omedvetna arbete fortvarar nu visserligen
(med den poetiska stämningen) under hela proceduren, och
det är även betydelsefullt för det yttre uttrycket, träffandet
av den rätta språkbilden; men i komposition och
formgivning kan det beräknande förfarandet vida starkare framträda.
En viktig faktor, som ursprungligen står utanför den
omedvetna processen, är ämnet eller det yttre motivet, som
i förra kapitlet avhandlades. Detta kan nu visserligen givas
i en upplevelse, som omedelbart framkallar den poetiska
stämningen, det kan helt uppgå däri och direkt bliva till
bild i konceptionen — man kan i detta fall säga, att det
yttre och det inre motivet täcka varandra. Men detta är
långt ifrån alltid fallet. Ofta kommer ämnet till såsom något
från början främmande för diktarens intention, något som
tillfälligtvis upptages i hans stämning och där finner en
förberedd mark; eller också gripes det rent av genom ett mer
eller mindre avsiktligt urval till och med ur litterära källor.
Det första momentet i den diktande verksamheten kan
man beteckna som den poetiska stämningen i specifik
mening, denna må nu vara föranledd av en yttre upplevelse
eller ej. Denna stämning har en viss grundton och halt
med ett visst obestämt föreställningsinnehåll (tyskarnes
»Ge-halt» i motsats till »Inhalt»); och den fortvarar, i större
eller mindre styrka, under hela produktionen. Detta tillstånd
kan präglas av entusiasm, av vemod etc., och redan här kan
man urskilja de olika stämningstyper, som utmärka vad man
kallar de estetiska modifikationerna: det behagliga, det
upphöjda (sublima), det humoristiskt komiska, det rörande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
