Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
fantasierinringen bibehållas blott de väsentliga dragen, som
bäras av de ledande känslotonerna och som äga en för avsikten
specifik karaktär, de poetiskt individuella dragen — ej de
begreppsmässigt allmänna. Utav dessa väsentliga drag bildas
nu den poetiska idén likasom koncentriskt — i kristallisation
kring kärnan, icke genom blott uppradning.
Oväsentligheter och tillströmmande moment, som kunna föra på
avvägar, hållas borta och avlägsnas.
I denna inre behandling under en totalidé är det
konstnärliga förståndet (»die göttliche Besonnenheit» enligt
Jean Paul) särskilt verksamt. Det är en logisk instinkt,
vilken — såsom Hans Larsson påpekar (Poesiens logik) —
icke är bunden till en enda medveten kompositionsprincip,
såsom den grövre logiken, utan genom förenande av flera
synpunkter kan visa sammanhanget mera organiskt och
således i grunden, om än icke på ytan, mera logiskt.
Diktaren arbetar med »logiska avsikter bakom skenbara
godtyckligheter». Det är denna »finlogik», som betingar
konstnärens smak och takt, och som åtskiljer den äkta
fantasimänniskan från fantasten.
Det konstnärliga förståndet, både som omedveten och
som medveten logiker, måste tillerkännas betydelsen av en
särdeles viktig faktor i diktens tillblivelse. Och såsom vi
sett höves det även geniet att genom övning ernå en
»fantasiens kritiska skolning». Icke blott i de bildande konsterna
utan också i poesien är skissen eller utkastet, det första
försöksvisa utförandet i sammanträngd form, ett. verket
befordrande, ofta (för längre diktverk) nödvändigt moment.
Genom skissen — som hos olika konstnärer har olika omfång
— befordras icke blott verkets ekonomiska avvägning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
