Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
B. Estetiskt och icke-estetiskt språk. Det personliga
språket. Olika stilarter.
Måste då dikten äga ett särskilt, från prosan (= den
icke-estetiska framställningen) avvikande språk? Ja och nej.
Ja — i den meningen som jag nyss framhållit, att diktens
språk är konkret och suggestivt," sätter fantasien i rörelse,
väcker åskådning och stämning. Men en verklig skald kan
giva också åt det vardagliga en estetisk användning. Snart
sagt varje språkuttryck kan i en eller annan ställning eller
med en viss betoning bli om icke poetiskt så poetiskt
brukbart. Och i varje fall är övergången mellan dikteriskt och
icke-dikteriskt språk flytande. Allt beror på det helas ton
och hållning och på sammanhanget; och även om varje
ord en diktare använder är för umgänges- eller
avhandlingsprosan välbekant, synes hans språk vara ett nytt, ett
omskapat.
Varje utpräglad skaldeindividualitet har nämligen sin
egendomliga, mer eller mindre i ögonen fallande stil. Med
stil menar man då det språk, som är pregnant, av en viss
livsintention bestämt, i en viss riktning preciserat och från
den färglösa vardagsprosan åtskilt. »Stilen är människan»
är ett ofta citerat uttryck (av Buffon). Och även om det
icke gives någon absolut personlig stil, kan man dock
alltid säga att diktarens stil är mera personlig än
vardagsmänniskans. Hans språk kan synas mera enkelt och föga
avvikande från andras, ja det kan till och med förefalla —
efter vissa yttre kännetecken att döma — vara efterbildat
andras; och likväl kan det i grunden förefinnas en åtskillnad,
som den djupare blickande igenkänner. Det är den inre
gestaltningen som ger dikten dess »doft»; men visserligen
skall den också sätta sin prägel på den yttre formen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
