- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
107

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

för. Och så kom den nyromantiska perioden, varunder
särskilt de s. k. göterna, med Ling, Tegnér och Geijer i
spetsen, sökte att just genom sådana uttryck av
ålderdomlig-het och uttrycksfull klang ge kraft åt diktspråket. Detta gällde
icke blott enstaka ord och ordformer utan också bilder,
ordspråksliknande talesätt och hela satsfogningar — uttryck
och vändningar, bland vilka många nu ingått i det
allmänna språkbruket. Särskilt märktes namn och
föreställningar från den nordiska mytologien: den antika
mytologien och de klassiska personifikationerna hade nu till stor del
förbleknat i det allmänna medvetandet — Man upptog då
också ord och uttryck från folkspråket Och så har även
med stor fördel skett i senaste tiden, t. ex. av Fröding och
Karlfeldt i lyriken och av Strindberg — den store
språk-uppfriskaren — i drama och roman.

För att ge en finare nyansering i betydelsen eller en
rikare färg eller starkare klang kan ett främmande ord,
hämtat från utländskt språk och ännu icke allmän egendom,
göra god verkan i dikten, icke blott i den resonnerande
prosan. Men sådana utländska ord få först och främst icke
vara för obegripliga och vidare få de icke draga
uppmärksamheten över på banala områden och ej heller vara för
starkt kolorerade. Sådant främmande klingklang — varmed
det stundom, även i senaste tiden, alltför mycket skrytes
också i den resonnerande prosan och i dagspressen — är
ofta mera förvirrande än förstärkande. De unga
romantikernas diktspråk, sådant det först i Phosphoros framträdde, fick
med rätta förebråelse för denna odygd: de strödde omkring
sig diamanter, kristaller, karbunkler, kaneler, filomeler m. m.
dylikt, som satte det nya poetiska språket i misskredit och
ådrog det spenamnet »karbunkelpoesi».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free