- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
139

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

139

språken», och han åberopar abbé Michelessi, som vittnat att
vårt språk icke allenast var manligt och uttrycksfullt utan
också ljuvt och behagligt. »Dess ljud är öppet, dess
artikulation ren, dess rytm eller rörelse, om ej alltid fullkomligt
fri, dock jämn, anständig och svarande mot nationens lynne».
Till språkskönheten bidraga i icke ringa mån just a-ljuden,
vilka — enligt J. Vising (Om språkskönhet) — jämte de
italienska »äro de klaraste och sonoraste av alla ljud». Vising
påpekar tillika att a är »den naturligaste vokalen, som lättast
erbjuder sig vid spontan ljudbildning». Vidare utmärker sig
svenskan, jämte de romanska språken, för en god omväxling
av ljuden, särskilt vokalljuden. Och även i avseende på
kvantiteten (stavelsens samlade Ijudmassa) samt accenten
(betoningen) och melodien (tonhöjden) anser Vising vårt språk
erbjuda rikare växlingar än grannspråken, om än däri stundom
vissa mindre klangsköna mellantoner och glidljud kunna
uppstå. Svenskan är också fri från sådana osköna
Ijudförknipp-ningar, som möta oss i tyskan, liksom för sådana stötljud
som i danskan.

Ernst von der Recke, som i sin Danske Versekunst
framhållit det franska språkets vansklighet i vers, påpekar, att
italienskan, som är vida klangskönare, erbjuder rikt tillfälle
till samklang, så att orden till och med allt för lätt låta sig
rimma och en viss enformighet i klangverkningarna uppstår
även därigenom att de kvinnliga rimmen dominera. För
pöesi är spanskan bäst skickad av alla romanska språk.
Engelskan är genom sin dragning åt enstavelseståndpunkten
åtminstone rytmiskt sämst ställd bland de germanska språken.
Dessa ha annars en fördel i fastare accentförhållanden och
nå även i klangen högre verkningar genom omväxlingen av
två- och trestavelsetakter. Tyskan och de nordiska språken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free