Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
men markerar med sina höjningar och sänkningar och sina
uppehåll (pauser) framställningens indelning och är då ofta
förbunden med en innehållskontrast Upprepningar samt
figurliga och bildliga uttryckssätt spela också härvid s#in roll.
Vi taga ett exempel ur Tegnérs tal vid prästmötet i Vexiö
1836:
Varje ögonblick har sin rot i årtusenden, den dag du lever,
den dag dina fäder levde, han är en son, ehuru i olika släktled,
av skapardagen: vad som är, det är därigenom att ett annat varit
Därföre är det en besynnerlig föreställning, att kristendomen skulle
stå alldeles enstaka som en förtrollad stad, som ett nytt Jerusalem,
nedfallet från himmelen, utan allt sammanhang med den
föregående eller den omgivande tiden. Kristendomen är en uppenbarelse:
Ja, men en sådan enslig, från allt annat lösryckt, av allt annat
oberoende uppenbarelse skulle intet mänskligt sinne kunnat fatta,
den vore förlorad för alla. Uppenbarelsen är icke en död
män-sten, fallen med knall ur skyn, utan den är ett. levande träd,
utbildat och mognat med tiden, ehuru dess frö är fällt av himmelens
fåglar.
Det nu anförda exemplet visar en lugn betraktelses
jämnt böljande melodi. En periodicitet inom satsen, med tre
till fem höjningar, tycker man sig också kunna iakttaga. Andra
exempel skulle kunna ådagalägga ett mera hastigt svall av
strömmande prestissimo eller oroligt staccato. Också utanför
retorikens område påträffar man ej sällan en viss vågrörelse
i prosan, en ansats till rytmisk indelning eller en parallelism.
Så i Viktor Rydbergs berättelser, särskilt Singoalla, men även
i de större romanerna. I sagan är periodiciteten regel. Hos
Selma Lagerlöf ser man också detta, t. ex. på flera ställen i
Nils Holgerssons resa. Och klangen bidrar, även här, till
språkets estetiska verkan; på sina håll förtätas den till
samklang; så avslutas teckningen av Kullaberg med denna
ljudmålande sats, sedan bergets väggar, pelare, portar, jättegrytor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
